villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Intervju med Viveca Söderström-Anttila, gynekolog och expert på fertilitet

Viveca Söderström-Anttila är gynekolog och expert på infertilitet. Hon arbetar på den klinik som var först med att utföra äggdonationer i Finland, Väestöliittokliniken i centrala Helsingfors. Här kan kvinnor också få hjälp att bli gravida med hjälp av surrogatmödrar.

Många svenska par har vänt sig hit för att genomgå en äggdonation, så många att man nu tvingats säga nej till dem som inte har en egen donator.

– Det har väckt förvåning att vi behandlat så många svenska par. Det är en känslig sak. I slutet av 1990-talet blev kön längre och längre och de finska paren fick vänta i två år istället för ett. Av de par som vi behandlade var en tredjedel svenska, säger Viveka Söderström-Anttila.

Under 2001 kom det så många förfrågningar från Sverige att man var tvungen att prioritera dem som bor i Finland. Nu får svenska par ställa sig i kö alltså enbart om de har en egen donator.

För närvarande finns det fortfarande par från Sverige i kön från år 2000 som man inte hunnit behandla.

För åtminstone Väestölliitokliniken, som är icke vinstdrivande kommer det att välkomnas när äggdonation blir tillåtet i Sverige.

– Vår grundinställning är att verksamheten ska drivas som non-profit. I början fick vi statligt stöd och då var patientavgiften ännu lägre. Vi är den enda organisationen som fungerar så här. Äggdonation är billigare här hos oss än på de andra privata klinikerna som ska gå med vinst.

Väestöliitto är en privat organisation där man kan söka hjälp för de flesta problem som har med samlevnad att göra, däribland infertilitet.

Det var Outti Hovatta, numera välkänd professor vid infertilitetskliniken på Huddinge sjukhus, som grundade kliniken i slutet av 1980-talet.

Viveca Söderström-Anttila har jobbat här sedan i början av 1990-talet med några avbrott då hon bland annat har doktorerat på äggdonation.

I väntrummet till Väestöliittokliniken hänger en tavla med fotografier på de nio läkarna och den övriga personalen. Frågan är om det jobbar så många kvinnor procentuellt på någon annan infertilitetsklinik som här. Bara något enstaka manligt ansikte syns bland de anställda.

Två års kö
Idag är det i princip ingen kö till de vanliga IVF-behandlingarna men två års väntan för äggdonation.

Det finns ingen lag i Finland som garanterar barnet att få veta vem donatorn är. Det förs inte heller något register över donatorerna.

– Vi har frågat donatorerna om de skulle vara redo att registrera sina personuppgifter och i slutet av 90-talet svarade 40 procent av våra donatorer att de skulle kunna tänka sig det, berättar Viveca Söderström-Anttila.

Just nu finns det ett lagförslag i Finland som innebär en obligatorisk registrering av donatorerna och att registret ska finnas hos en övervakande myndighet; Rättsskyddscentralen. Enligt det nya lagförslaget har donatorn rätt att förbli anonym och kan bestämma att uppgifterna inte får lämnas ut.

Hur får man då tag på donatorer i Finland?
-Vi har gått ut på nätet och informerat om behovet och haft en annons i de största tidningarna. Dessutom har medierna, speciellt TV, med jämna mellanrum reportage som tar upp det här området. Vi försöker förmedla behovet men håller en ganska låg profil.

– Vi har inte gått ut så väldigt hårt och har kanske informerat för lite. Det finns fler villiga kvinnor än dem vi har nått. Men det är viktigt att ett beslut om att bli donator får mogna fram. Man ska inte tvinga på information i sådana fall.

De kvinnor som väljer att bli donatorer är ofta väl införstådda med vilken situation ett par som behöver anlita en äggdonator befinner sig i. Det är vanligt att de har ett sådant par bland sina vänner, släktingar eller syskon.

Under de senaste två åren har 30 procent av donatorerna som anlitats förmedlats av paren själva.

– Att donera öppet är en svår sak. Vi går igenom problematiken och diskuterar vad det innebär. Alla inblandade får dessutom träffa en psykolog.

Vi vill träffa paren vid mer än ett tillfälle. Det är lite problem med de svenska paren i det avseendet eftersom de i regel kommer bara en gång. Då gör vi i regel så att vi istället reserverar en längre tid.

Finns det någon övre åldersgräns för den kvinna som tar emot donerade ägg?
– Hon får vara högst 42 år med en anonym donator. Medelåldern ligger på 35 år. Om man har en egen donator accepterar vi högre ålder. Vi har haft två kvinnor från Sverige som båda var 48 år på behandling här och en av dem blev gravid.

– Efterfrågan ökar bland kvinnor i högre ålder. Vi säger till dem att de ska försöka med en egen donator.

Var går maxåldern?
-Om kvinnan är frisk och en hälsoundersökning utesluter en hel rad av sjukdomar är det inget hinder upp till 50 år. Då kan man överväga att behandla men det innebär alltid större risker.

Vilka krav ställer ni på donatorn?
Hon ska vara yngre än 36 år, frisk och inte ha några ärftliga sjukdomar. Dessutom tar man prover för att kunna utesluta infektionssjukdomar.

Donatorn får komma hit och vi berättar hur behandlingen går till men tar naturligtvis också upp de etiska aspekterna.

Varför ställer kvinnor upp som donatorer?
För att hjälpa andra. Kvinnorna har ärliga och seriösa motiv. Nittio procent av donatorerna har själva fött barn. Det är lite knepigare om de inte har egna barn. Men det finns kvinnor som kommer från stora familjer med många syskon och som har bestämt att de inte ska skaffa egna barn. Unga kvinnor som är omkring tjugo säger vi däremot nej till.

– Om det inte kändes så här seriöst från kvinnornas sida skulle vi inte jobba med äggdonation.

Har den ekonomiska ersättningen någon betydelse för beslutet att bli äggdonator?
– Andra kliniker betalar mer. Jag vet inte om det betyder att kvinnor som donerar där skulle ha ekonomiska motiv också. Ersättningen hos oss är förhållandevis liten, ca 2 000 finska mark eller 330 euro, och kvinnorna måste komma hit minst sju gånger.

Bra resultat med ett ägg
Vid Vaestöliitto utförs äggdonation med både färska och frysta embryon. Under perioden 1998-2001 ledde äggdonationerna till graviditet i drygt 40 procent av fallen. En del slutade med missfall och 33 procent av graviditeterna resulterade i barn.

Under det senaste året har ett ägg återförts vid två tredjedelar av alla äggdonationer.

– Resultaten är lika bra som när flera ägg återförs. Vi har kommit så långt nu när det gäller att bedöma embryona. Jag tror att vi är den enda kliniken som bara återför ett ägg vid äggdonation. I slutet på 90-talet blev det tvillingar i 30 procent av graviditeterna och mellan år 2000 och 2001 i bara 10 procent.

Kan man också få hjälp att bli gravid med hjälp av surrogatmödrar här?
– Ja, vi har utfört sådana behandlingar också. Men man får själv ordna surrogatmamman. I de flesta fall är det en nära släkting som ställer upp som surrogatmamma.

Det kan bli aktuellt med surrogatmamma när den ofrivilligt barnlösa kvinnan saknar livmoder. Antingen har hon fötts utan livmoder eller genom operation fått livmodern bortopererad. Däremot har hon äggstockar och producerar ägg. Dessa befruktas med mannens spermier och embryot förs in i surrogatmammans livmoder där det får växa.

– En förutsättning är att man får psykologiskt stöd redan från början och det görs en bedömning om det finns förutsättningar att gå vidare. Vi har ett samarbete med familjekliniken och en psykiatriker och de finns med under hela processen. Man får också gå på kontroller här under graviditeten och efter födseln.

Att skaffa barn med hjälp av en annan kvinna som ställer upp som surrogatmammam innebär att de biologiska föräldrarna får adoptera sitt eget barn vilket sker helt öppet vid adoptionsmyndigheterna.

En helt annan fråga. Varför har du valt att arbeta inom just det här området?
Det var en tillfällighet men jag blev intresserad från början av området och skaffade mig sedan en specialisering. Jag kände att jag med min natur skulle kunna hjälpa de här människorna och att jag skulle trivas med arbetet. Och inte minst – man ser resultat! En del blir gravida och föder barn.

Jag har inte ångrat mitt val.

Vad menar du med din natur?
– Det känns som ett viktigt område när man vet det stora behovet. Dessutom är det intressant och går så snabbt framåt. Det kommer hela tiden nya metoder vilket kräver ständig skolning och det sporrar mig.

Har du barn själv?
– Ja, jag har två barn och det är det bästa jag har.

 

av Kerstin Fredholm

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.