villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Fråga doktorn: Lars Nylund

Lars Nylund, docent på IVF-kliniken vid Sophiahemmet i Stockholm. Han svarar på frågor om IVF, ICSI, endometrios, hormdoser, problem hos män som inte har spermier i sädesvätskan, hur man ökar chansen att bli gravid, insemination, MS, medborgarskap, pergotime, gulkroppshormonvärde med mera.

 

 

Fråga: Jag har lyckats att bli gravid en gång för ca tre år sedan. Fick missfall efter sju veckor. Efter detta har vi genomgått en utredning där det har konstaterats att jag har lätt endometrios som sitter vid urinblåsan och dessutom att min ägglossning är oregelbunden. Vi ska snart påbörja vårt första IVF-försök.

Hur ser oddsen ut att lyckas med IVF om man har endometrios? Kan det vara så att problemen med ägglossningen och endometriosen hör ihop?

Svar: En lätt endometrios i urinblåsan borde inte innebära några problem vid provrörsbefruktning. I själva verket är provrörsbefruktning en utmärkt behandlingsmetod just vid endometrios. Ibland kan en endometrios störa follikelutvecklingen i en äggstock, dvs. utvecklingen av en äggblåsa inför ägglossningen. Det är framför allt om det är kraftig endometrios som har gett ärrbildning i äggstockarna. Det tror jag knappast är fallet just för Dig.

Fråga: Jag är en 33-årig kvinna med fem misslyckade IVF- behandlingar bakom mig. Gravid har jag tyvärr aldrig lyckats bli, varken naturligt eller under behandling. Proverna är OK. Äggen och spermierna ser bra ut. Problemet är att jag varit svår att ställa in på rätta hormondoser vilket resulterat i överstimulering och massor av ägg eller enbart några fåtal efter låg dos. Min diagnos är lite svävande med misstanke om endometrios och eventuellt ägglossningsproblem trots bra värden. Kan man säga någonting om chanserna att lyckas om vi gör ytterligare försök?

Svar: I vissa fall ser man just en tröskeleffekt som i Ditt fall, dvs under en viss nivå får man mycket få ägg, över en viss nivå av FSH-stimulering får man väldigt många ägg. Det viktigaste för bedömning av resultatet framöver är nog dock vilken embryokvalitet Du hade. Bästa svaret på de frågorna kan man ge på Din IVF-klinik. Det kan också vara viktigt att man utesluter andra problem som t ex att man försäkrar sig om att det inte finns någon polyp eller muskelknuta som buktar in i livmodern och stör fastväxningen av embryona i livmodern.

Fråga: Jag är 36 år och genomgick under mitten av 1990-talet tre IVF-behandlingar med min fd man, utan resultat. Nu lever jag med en ny man sedan tre år och vi funderar på att satsa på nya försök. Min fråga gäller i vilka avseenden en IVF-behandling har förändrats/utvecklats sedan mina tidigare försök? Jag har snappat upp något om att man odlar äggen längre nu innan de återförs och att man har forskat fram något slags “klister” (näringslösning) som används vid återföringen. Stämmer detta?

Svar: Sedan 1990-talet har tekniken successivt förfinats i samband med provrörsbefruktning. Resultaten har successivt förbättrats och behandlingarna i flera avseenden förenklats. Det har tillkommit nya mediciner och möjligheterna att göra en behandling framför allt vid dåliga spermaprover har förbättrats. När det gäller chanserna att lyckas måste man dock bedöma paret i första hand. Nu när Du har en ny man kan förutsättningarna vara annorlunda än tidigare. När det gäller hur länge man skall odla ägg har man i princip 2-dagarsodling, 3-dagarsodling och blastocystodling. Periodvis har man förordat blastocystodling för att underlätta valet av det bästa embryot men det är fortfarande under debatt vilken metod som verkligen ger de bästa resultaten. Vi på Sophiahemmet gör som regel 2-dagarsodling. Drömmen om ett “klister” som gör att embryona sitter kvar i livmodern har varit stark under många år men vi har inget sådant som vi kan använda för närvarande. Det är inte heller säkert att det skulle lösa alla problem. Det viktigaste är säkert att embryot eller embryona som återförs är av god kvalitet.

Fråga: Har genomgått IVF-behandling, men det misslyckades både med första (två färska ägg) och andra äggåterföringen (två frysta ägg). Vi är båda 37 år och har därför rekommenderats två ägg vid varje återföring. Är verkligen chansen större då? Ska man se det som att två ägg är bättre än ett, eller som att fler försök med ett ägg är bättre än färre försök?

Svar: Du tar upp ett mycket svårt problem: Frågeställningen gäller om det ger samma graviditetschanser att återföra ett ägg i taget efter frysning som om man återför två åt gången. Svaret är att vi inte har den absoluta sanningen i denna fråga. De omfattande undersökningar som skulle krävas för att svara är ännu inte slutförda. En sådan stor undersökning pågår dock i Sverige, där flertalet IVF-kliniker deltar. Två färska ägg återförda ger något högre graviditetschans än ett återfört ägg men i den andra vågskålen ligger att en tvillinggraviditet innebär något ökad risk för komplikation jämfört med simplexgraviditet (bara ett foster).

Då kunde man tycka att lösningen är att frysa embryon. Problemet är dock att om man fryser embryon finns det en liten risk att embryot inte överlever upptiningen. De frysta/tinade embryona ger också en något lägre sannolikhet för graviditet än de färska. Inställningen i dag är att man bör sträva efter att återföra ett embryo i taget om det inte föreligger skäl däremot. Tanken är att man på detta sätt skall minimera problemen med tvillingar.

Fråga: I en av frågorna här på sidan (se fråga 9 Urban Waldenström) lyder svaret att om “äggen ser bra ut och det inte är andra komplicerade problem så blir nästan alla gravida förr eller senare” vid IVF. Har aldrig hört det förut, och aldrig kunnat få sådana “löften” av min läkare. Vi har fått diagnosen oförklarlig infertilitet och de hittar inga fel alls på oss. Det enda man kommit på spåren är att äggen inte befruktas bara genom att placera dem tillsammans med spermierna, även om spermieprovet var helt normalt. Därför gjorde de ICSI vid försök nr 2. Jag har “bra” egen  ägglossning och alstrade senast 19 ägg vid behandlingen. Nästan alla 19 befruktades efter ICSI-behandlingen och 7 av dessa var fina nog att användas (sedan kraschade tre vid nedfrysningen). Så det känns som om vi är “normala” så långt. Är det verkligen sant att nästan alla “förr eller senare” blir gravida? Om man vet det är det ju verkligen värt att kämpa på!

Svar: Om det krävs mikroinjektion för att äggen skall befruktas kan man ju säga att man funnit en förklaring till infertiliteten och den är alltså inte strikt oförklarad. När det gäller hur många IVF-behandlingar man skall göra så ligger i ena vågskålen chansen att bli gravid, som ju naturligtvis kumulativt ökar för varje IVF-försök som görs. Det finns dock en liten grupp patienter som inte blir gravida även om man gör ett mycket stort antal IVF-behandlingar. Om man gjort många IVF-behandlingar utan att någon graviditet har uppstått kommer chansen att uppnå en graviditet att sjunka för varje tillkommande behandling. I den här diskussionen är det naturligtvis inte enbart antalet behandlingar som man måste ta hänsyn till. Man måste också beakta att varje behandling kan innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Ett mycket stort antal IVF-behandlingar kan ta tid som skulle kunna ägnas åt att förbereda en adoption t ex. Det är alltså inte självklart att man skall göra ett mycket stort antal IVF-behandlingar. När det gäller hur många behandlingar som det enskilda paret skall göra så är det naturligtvis en mycket personlig fråga. Det bästa beslutet tar man förstås efter noggrann diskussion med sin IVF-klinik. Det är svårt att ge generella råd.

Fråga: Min man och jag har gjort två ICSI med TESA/PESA. Vi har hört att flera med oss har problemet att mannen inte har sperma i sädesvätskan och vi undrar varför det är så svårt att få reda på var felet sitter och varför det inte går att operera. Min man är undersökt med ultraljud och då hittar man inget fel. Vi tycker det är konstigt att man kan fastställa diagnoser och operera så mycket annat men inte detta. Vi har vänt oss till en specialist i Lund men inte heller han kan säga oss var och om det är stopp i min mans sädesledare eller vilken annan orsak det kan finnas. Skulle man hitta felet och göra en operation så skulle detta innebära betydligt mindre kostnad för oss än om vi gör fler ICSI.

Svar: Om mannen har få eller inga spermier i sin sädesvätska så beror det på nedsatt produktion av spermier eller stopp i gångsystemen. Innan vi hade provrörsbefruktning var möjligheterna att hjälpa till utomordentligt små. Att operativt korrigera ett stopp i gångsystemen var mycket svårt. När vi så fick tillgång till provrörsbefruktning och även PESA och TESA, så har vi fått en behandlingsmetod som förbättrat resultaten radikalt. Det är alltså paradoxalt nog så att vi i dag har bra behandlingsmetoder i dessa fall men vi kan inte alltid säga var felet ligger. Man kan säga att vi inte är så duktiga på att förbättra spermaproverna som vi är på att ta hand om de enstaka spermier som finns i ett dåligt spermaprov. Läs gärna mer om manlig infertilitet på hemsidan www.ivf-gruppen.se.

Fråga: Vi undrar vad man kan göra själv för att lättare bli gravid? Det måste väl finnas något vi kan göra för att öka chanserna?

Svar: Om man önskat bli gravid i ett år utan att uppnå någon graviditet kan det finnas skäl att göra en fertilitetsutredning. En faktor som ökar chanserna för graviditet är om man undviker nikotin. Ägglossningen, då det är störst chans för att bli gravid, inträffar i regel 14 dagar före mens.

Fråga: Jag och min man har genomgått en fertilitetsutredning där man inte hittat några fel på oss. Vi är alltså oförklarligt barnlösa. Vi ska inom kort genomgå en insemination. Är insemination det bästa vi kan göra eller bör vi gå direkt på IVF? Min andra fråga är om det kan vara skadligt eller om det finns några biverkningar då man äter Pergotime?

Svar: Om det föreligger en oförklarad infertilitet är insemination ett behandlingsalternativ. Det kan vara den enklaste metoden. Provrörsbefruktning är effektivare men också mer komplicerat. Hos oss på Sophiahemmet har vi just räknat igenom graviditetschanserna vid makeinsemination när kvinnan är under 38 år. Det visade sig att 13% blev gravida på en behandling (alltså positiv graviditetstest efter en behandling). I motsvarande patientgrupp där vi gjorde provrörsbefruktning blev 42% gravida (alltså positiv graviditetstest efter återförande av embryo). De här siffrorna säger en del om relationen vad gäller effektiviteten mellan de två metoderna. Vi brukar i första hand rekommendera insemination eftersom det är en enklare behandling. Det finns också alternativ till den sedvanliga IVF-behandlingen med nedreglering och hormoninjektioner för att ge en äggutveckling:

Man kan göra IVF i naturlig cykel. Det innebär att man väntar på det enda ägg som utvecklas spontant och när äggblåsan är 18 mm stor ger man en ägglossningsspruta på kvällen. Två dagar senare kan man tömma den ledande äggblåsan och se om man får tag i det enda ägget som kroppen utvecklat. Detta kan sedan fertiliseras med mannens spermier och efter två dagars odling kan ett embryot återföras. Den här metoden har problemet att det inte varje månad utvecklas en äggblåsa. Ett annat problem är att ägglossning kan ha skett spontant redan innan man hinner plocka ut ägget. Chansen för graviditet är också mindre än med den stimulerade IVF-behandlingen eftersom man endast har ett ägg att arbeta med.
Ett annat alternativ kan vara IVF i lättstimulerad cykel. Det innebär att man bara tar Pergotimetabletter i fem dagar och sedan inväntar äggblåsornas tillväxt. När den ledande äggblåsan är 18 mm ger man en ägglossningsspruta på kvällen och man kan då göra äggplockningen två dagar senare och odla ägg och spermier i ytterligare två dagar innan man gör ett återförande av embryon.

När det gäller Pergotime så har det utomordentligt få biverkningar. Vi använder det till många patienter och det är mycket sällan det uppstår några problem. Det viktigaste biverkningen kan vara tvillingar eller fler foster om man inte övervakar hormonstimuleringen ordentligt.

Fråga: Jag är diagnosticerad MS sen många år tillbaka och har inte haft något skov på 4 1/2 år. Blir jag nekad att göra IVF om jag berättar att jag har MS?

Svar: MS förekommer i mycket lindriga former. En del kan ha haft en övergående synnedsättning som enda tecknet på en tidig MS och behöver inte ens få något mer skov under sitt liv. Man kan därför inte generellt neka till IVF-behandling bara på grund av diagnosen MS. Jag tycker det är lämpligt att ha en diskussion med Din IVF-klinik.

Fråga: Jag och min man har försökt bli med barn i mer än ett år utan resultat. Min man är inte svensk medborgare, kan detta sätta käppar i hjulen för oss?

Svar: Det viktigaste vid fertilitetsutredning och behandling är väl om Din man är med i försäkringskassan eller inte. Om han är med i Försäkringskassan har han ju rätt till sjukvård med samma rabatterade kostnad som andra. Om man inte är med i försäkringskassan måste han dock betala hela avgiften för läkarbesök. Här på Sophiahemmet har vi många patienter som inte är svenska medborgare.

Fråga: Jag och min man (båda 30 år) har försökt få barn i två och ett halvt år. Ett missfall vecka sex för två år sedan. Två insemineringar som misslyckats. Nu har vi gjort ett IVF-försök. Tolv ägg plockades ut, tio befruktades, av dem så var det bara ett som såg fint ut (som sattes tillbaka), resten var “buckliga” eller delade sig för långsamt eller för fort. Vi har blivit erbjudna ett nytt försök.

Undrar varför det var så dålig kvalité på de befruktade äggen. Är det vanligt? Kan det vara idé att vaccinera sig mot influensa nu så att man inte råkar ut för det under försök nummer två under vintern?

Svar: Jag tycker man skall se det positiva i den bakgrund som Du har beskrivit: Ni har haft en gemensam graviditet för två år sedan. Det betyder att mycket fungerade då både vad gäller samspelet mellan ägg och spermier men också själva implantationen i livmodern, även om det så småningom blev ett missfall. Den genomförda IVF-behandlingen visade också att metoden kan vara framgångsrik: Tio av tolv ägg befruktades, vilket är en god fertiliseringsfrekvens. Ett embryo såg också fint ut enligt vad Du beskriver och därmed fanns också chansen för en graviditet. Det låter som en mycket bra idé att göra en ny IVF-behandling.

När det gäller vaccination mot influensa är det kanske inte så lyckat att göra den just under pågående behandling. Om Du skulle drabbas av feber efter vaccinationen kan det vara negativt ur graviditetssynpunkt. Detta gäller också under tidig graviditet. Skall Du vaccinera Dig mot influensa bör Du göra det i god tid före behandlingen.

Fråga: Plockades i fredags på arton ägg, av vilka fjorton blev befruktade men inte delade sig vidare. Jag fick tillbaka två ägg som var skapliga. De var sex- och sjucelliga men med något fragment i. Vad betyder det? Varför har mina ägg blivit så dåliga? Detta är vårt 6:e försök. Jag har varit gravid tre gånger. Ett sent missfall, ett tidigt, vi har en dotter som är tre år. Jag är 29 år och har PCO.

Svar: När de gäller de konkreta frågorna med anledning av Din genomförda behandling är det naturligtvis bäst att Du pratar med Din IVF-klinik om detta. Jag tolkar slutresultatet som att Du fick tillbaks två embryon som såg bra ut. Detta är ju inte något dåligt utfall, även om det var relativt få ägg som delade sig vidare. I och med att Du fick tillbaks två fina ägg fanns ju en god möjlighet för graviditet och Du berättar också att Du har haft tre graviditeter. Allt detta tillsammans med Din relativt låga ålder är goda tecken för framtiden. När det gäller frågan om hur Du skall gå vidare om Du inte blir gravid denna gång, måste Du ta upp frågan med Din IVF-klinik.

Fråga: Ska påbörja en hormonbehandling (pergotime) för att säkerställa att min menscykel blir regelbunden. Hur kommer en sådan behandling att påverka mitt humör? Jag är ganska känslig för hormonsvängningar i vanliga fall.

Svar: Pergotime har sällan några biverkningar och man brukar inte se någon påverkan på humöret. Hela situationen med infertilitetsproblematik och fertilitetsbehandling kan dock vara påfrestande och räcker i sig för att många kvinnor ska uppleva situationen som pressande. Pergotime i sig är alltså sällan något problem.

Fråga: Jag har för lågt gulkroppshormonsvärde (tagit provet 2 gånger.). Läste i ett äldre inlägg om en tjej som också hade för låga värden men att det skulle bero på fettceller (övervikt). Själv har jag aldrig varit överviktig utan ligger på normal BMI. Vilka övriga orsaker kan det finnas?

Svar: Om det är ett för lågt gulkroppshormonvärde (progesteron) i lutealfasen (perioden mellan ägglossning och mens) kan det försvåra för embryot att växa fast i livmoderslemhinnan. Det kan då vara skäl att tillföra progesteron i denna period. Låga progesteronvärden finner man också om ägglossningen har uteblivit en månad. Progesteron kan tillföras som vagitorier, som förs upp i slidan och det kan också ges som injektioner.

Fråga: Har ätit Pergotime i ca fem månader. Kan jag räkna med att ägglossningen inträffar samma dag i cykeln varje månad med Pergotime? När jag gjorde vaginalt ultraljud förra perioden (på dag 12) så hade jag en äggblåsa på 17 mm. Enligt min läkare så skulle jag ägglossa inom 1-2 dygn. Jag frågade kliniken om jag kan förvänta mig ägglossning vid samma period nästkommande månad och de sa ja. Denna månaden bestämde jag mig för att kolla temp + testa med LH stickor. Började med första stickan i går (dag 12) = inget utslag. I morse = inget utslag. Om jag nu skulle ha haft ägglossning dag 14 så borde jag väl fått utslag i morse?

Svar: Det kan vara små variationer från månad till månad när det gäller vilken dag ägglossningen inträffar, även om man tar Pergotime. Det beror på hur många äggblåsor som är beredda att svara på Pergotimestimuleringen tidigt i menstruationscykeln. Du har rätt i att LH-stickor borde ge utslag dag 12 eller 13 om Du skulle få ägglossning dag 14. För att få absolut klarhet i detta kan man följa äggblåseutvecklingen med ultraljud, vilket ibland kan vara lättare än att bedöma LH-stickor.

 

 

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.