villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Fråga doktorn: Pia Salden

Pia Salden, med.dr på Curakliniken i Malmö. Hon svarar på frågor om sterlisering, könsbestämning, immunologiska orsaker, missfall, sköldkörteln, buksmärtor, stress, PCO, endometrios, IVF-behandlingar med mera.

 

Fråga: Min man och jag har just påbörjat en utredning efter att vi försökt bli med barn under ett och ett halvt års tid. Vi är bosatta i Italien och vår italienska läkare har föreslagit “Friberg-test”, vilket innebär att blodprov ska tas på både min man och mig för att kontrollera antikroppar. Jag hittar ingenting på nätet eller någon annanstans om Fribergtest (eller Freiberg) och undrar nu om detta är känt bland svenska läkare? Kan även tillägga att testet kostar 3000 SEK.

Svar: Det finns olika metoder för att kontrollera om kvinnan eller mannen har antikroppar mot spermier i blodet. En av metoderna är Fribergs test. Om spermieantikroppar hittas kan behandling med antingen make-insemination (tvättade spermier) eller IVF ges. Fribergs test visade sig i en studie vara positivt hos cirka 7% av infertila par men också positivt hos 2% av friska blodgivare. Testet är oftare positivt hos den grupp där infertiliteten är oförklarad, d.v.s. då man inte hittar någon bakomliggande orsak. Testet ingår oftast inte i en rutinutredning i Sverige. Däremot ingår i en rutinutredning en spermaprovsanalys som också kan ge information om spermieantikroppar finns. Om så är fallet är behandlingen den som angivits ovan. Samma behandling gäller också vid oförklarad infertilitet, så information om cirkulerande antikroppar (i blodet) tillför inget viktigt i valet av behandling, men kan däremot ge en tänkbar förklaring till infertiliteten.

Fråga: I våras fick jag något som både jag och min läkare trodde var Missed Abortion. Graviditeten hade avstannat i vecka 6 eller 7, men vi upptäckte det inte förrän i vecka 11. Blödde inte, utan hade bara bruna flytningar. Tre månader senare fick jag veta att det var Partiell Mola, Druvbörd. Jag lämnar blodprov varje månad för att mäta HCG-värdet och har två månader kvar av min graviditetsförbudstid. Nu undrar jag hur stor risken är att detta händer igen, vad exakt är Partiell Mola?

Svar: Mola hydatidosa är en sjukdom som bara drabbar gravida kvinnor. Mola innebär att moderkaksvävnaden tidigt i graviditeten degenererar och omvandlas till blåsor. Sjukdomen kallas därför på svenska ”druvbörd”. Ofta ställer man diagnosen i samband med ultraljudsundersökning, där molan ser ut som ett ”snöfall” på bildskärmen, eller, som i ditt fall, vid mikroskopisk undersökning efter missed abortion. En mola kan vara komplett eller partiell, där partiell innebär att endast delar av moderkakan drabbas och ibland kan då ett foster ses. Mola är en s.k. trofoblasttumör, där partiell mola är den mest godartade varianten och kvinnan behöver då sällan någon behandling utöver skrapning, medan koriokarcinom är en elakartad variant som alltid behöver behandlas med cellgifter. Lyckligtvis är prognosen även vid koriokarcinom idag god.

Alla dessa tumörer har gemensamt att de utsöndrar graviditetshormonet hCG, ibland i mycket stora mängder. Som jag nämnt är prognosen efter partiell mola mycket god, men man måste försäkra sig om att all graviditetsvävnad försvinner innan en ny graviditet påbörjas. Detta gör man genom att regelbundet kontrollera med blodprov att hCG försvinner. Prognosen vid ny graviditet är också god och du kan förvänta dig en framtida normal graviditet. Risken för ny druvbörd är visserligen något högre än normalt (cirka 5 ggr högre), men i 98-99% av fallen blir graviditeten normal.

Fråga: Min man är steriliserad, vad finns det för möjlighet för oss att få barn tillsammans? Kan man reoperera min mans sädesledare, eller kan man ta ut spermier på annat sätt och inseminera mig? Finns det några risker med detta? Har vi rätt till behandling inom den offentliga vården?

Svar: Det går att reoperera sädesledarna men väntetiden för att få detta gjort inom offentlig vård kan vara lång. Alternativet till reoperation är privat IVF behandling (provrörsbefruktning). Valet mellan dessa två metoder kan vara svårt. Om kvinnan är äldre än 37-38 år tycker jag nog att IVF behandling är det bästa alternativet. Om din man blev steriliserad för mer än 15-20 år sedan kanske IVF behandling också kan rekommenderas framför reoperation.

En IVF-behandling måste göras i kombination med ett operativt uthämtande av spermier från bitestiklarna eller testiklarna eftersom det ju inte finns några spermier i ejakulatet efter en sterilisering. Insemination fungerar inte med omogna spermier från bitestikeln utan behandlingen måste göras med IVF och ICSI (mikroinjektion).

Fråga: Finns det någon möjlighet att bestämma barnets kön då man gör IVF. Finns det någon klinik i Sverige eller utomlands som utför detta?

Svar: Det finns möjligheter att i förväg bestämma kön i samband med IVF behandling, men metoden är komplicerad och metoderna ska användas enbart när medicinska skäl till könsbestämning finns, t.ex. vid risk för allvarlig sjukdom som är bundet till barnets kön. Metoden innebär att man först separerar X-spermier och Y-spermier. De separerade spermierna används sedan vid befruktningen. Då det befruktade ägget delat sig, och innan det ska införas i livmodern, plockas en eller flera celler bort för analys (embryobiopsi och PGD = preimplantatorisk diagnostik). Cellerna analyseras med avseende på DNA-innehåll och kön innan de återförs till kvinnan. I vår kultur är det inte accepterat att föräldrarna väljer kön på barnet av annat än medicinska skäl, och metoden ska därför användas enbart efter genetisk rådgivning. I Sverige får embryobiopsi endast utföras om risk för nedärvning av allvarlig medicinsk sjukdom finns.

Fråga: Jag undrar vad det finns för forskningen när det gäller immunologiska orsaker till barnlöshet. Kan kvinnan ha antikroppar mot sig själv och stöta bort embryot i tron att det är en cancercell? Jag är oförklarlig barnlös med två misslyckade IVF bakom mig, vad beror det på att jag inte ens blir gravid. Kan jag räkna med att bli gravid någon gång över huvud taget?

Svar: Det finns forskning på immunologiska faktorer som orsak till f.f.a. missfallsbenägenhet men även till misslyckade IVF försök. Kvinnor med missfallsbenägenhet brukar alltid genomgå undersökningar med avseende på immunologisk orsak medan IVF par mycket sällan undersöks med avseende på detta. Det finns en del forskning som visat att immunologiska orsaker kan ligga bakom misslyckade IVF försök (t.ex. förhöjda nivåer av natural killer cells i blodet ) och i dessa fall har man givit immunoglobulinbehandling med god effekt. I ditt fall med två misslyckade IVF behandlingar tycker jag inte att det finns någon anledning att direkt misstänka immunologisk orsak. Statistiskt sett har cirka 50% av paren blivit gravida efter två försök. Om embryokvalitén varit bra finns det all anledning att vara positiv och optimistisk inför eventuellt nytt försök.

Fråga: Jag tar Cipramil (antidepressiv medicin) dagligen och undrar om det kan påverka min kropp så att jag har svårare att bli gravid.

Svar: Behandling med Cipramil skall inte påverka fertiliteten. När du blir gravid kan det dock vara aktuellt att om möjligt sluta med tabletterna alternativt byta till annat preparat eftersom man inte har mycket erfarenhet av Cipramil under graviditet.

Fråga: Jag undrar vilka tester som görs för att utreda upprepade missfall.

Svar: Upprepade missfall, eller habituell abort, innebär missfall under minst tre på varandra följande graviditeter. I en missfallsutredning ingår kromosomundersökning (blodprov) av bägge parter för att utesluta att någon är bärare av någon kromosomförändring. Man undersöker även kvinnan för att kontrollera förekomst av s.k. auto-antikroppar, eftersom en immunologisk avstötningsmekanism kan vara involverad. Om man finner höga nivåer av auto-antikroppar kan det bli aktuell att behandla med aspirin i låga doser, kortison eller heparin. Förr försökte man även ”desensibilisera” kvinnans immunförsvar mot mannens antigen, som uppfattas som främmande och därmed avstöts fostret, och man transfunderade då vita blodkroppar från mannen till kvinnan. Denna behandling har emellertid visat sig vara ineffektiv och riskfylld och har därför övergivits. Man bör också undersöka livmoderhålan med antingen kontrastultraljud, röntgen (HSG) eller hysteroskopi för att se om det finns sammanväxningar, polyper, muskelknutor, skiljevägg, missbildning eller något annat som orsak till missfallen. Sådana förändringar kan i så fall kanske åtgärdas kirurgiskt. Det kan också finnas anledning att kontrollera ämnesomsättningen (diabetes, sköldkörtelrubbningar) och koagulationsprover hos kvinnan. Gulkroppsfunktionen, som är viktig de första månaderna av en graviditet, kan svikta och man kan då stödja den genom medicinering med gulkroppshormon, d.v.s. progesteron. Det finns ingen bra metod att testa gulkroppsfunktionen under graviditet och behandlingen är därför kontroversiell. Trots en omfattande utredning är det tyvärr vanligt att man inte hittar någon säker orsak till missfallen.

Fråga: Räknas utebliven implantation efter IVF som missfall?

Svar: Nej.

Fråga: Jag och min sambo är kusiner. När det inte blev någon graviditet på en gång så tänkte vi inte så mycket på det, men nu börjar vi undra om kanske det har någon betydelse att vi är släkt för att vi ska kunna få barn. Är det svårare för oss att få barn och om jag väl blir gravid finns det någon risk för barnet?

Svar: Kusingifte innebär inte att det skulle vara svårare att bli gravid. Du skrev inte hur länge ni försökt att bli gravida. Om ni försökt i mer än 1 år tycker jag det är dags att ni tillsammans kontaktar en gynekolog för utredning. Kusiner har cirka 1/8 av sin arvsmassa gemensam och det finns därför ökad risk för olika rubbningar hos barnet. I många länder har man dessutom sedan generationer gift sig inom familjen och risken för barnet ökar då ytterligare. Risken för missbildningar är kanske den mest påtagliga risken. I Sverige är missbildningsfrekvensen generellt strax under 2 %, inräknat både allvarliga och lätta missbildningar. Vid kusingifte torde risken vara 2-2,5 gånger högre. Om ni har några ärftliga sjukdomar i släkten är det klokt att kontakta en genetiker för rådgivning. Adress till genetiker kan ni få via Mödravårdscentralen.

När du blir gravid finns det möjligheter att undersöka fostret med ultraljud. Ultraljud som utförs av en erfaren ultraljudsoperatör kan utesluta en del vanligt förekommande missbildningar, men långt ifrån alla. Mätning av fostrets nackskinn i graviditetsvecka 12-13 kan hjälpa till vid riskbedömningen, men metoden är ännu ej helt införd i Sverige. Blodprov med s.k. trippel-test är en annan metod som inte kan utesluta rubbningar hos barnet, men som kan vara till hjälp i riskbedömningen. Med moderkaksprov eller fostervattenprov får man upplysning bl.a. om barnets kromosomuppsättning, men innebär samtidigt en ökad risk för missfall.

Fråga: För drygt ett år sedan blev jag gravid efter att vi aktivt försökt i drygt sex månader. Dessvärre slutade graviditeten med missfall i vecka 7 och skrapning i vecka 9, då man såg att ett foster fanns kvar – jag hade förmodligen väntat tvillingar. Efter några veckor fick jag tillbaka mensen, som sedan dess varit regelbunden.

Nu har det gått över ett år utan att jag blivit gravid. Vi har gjort en utredning. Jag är stomiopererad (ileo) sedan -89, men läkarna har hela tiden sagt att detta inte ska vara något problem.

Har gjort en HSG, som inte visade på några förträngningar alls. Min sambos spermieprov var fullt normalt. Dock upptäckte man att jag hade förhöjda hormoner från sköldkörteln. Efter ytterligare undersökningar har man nu konstaterat att jag har ett kroniskt fel på sköldkörteln, och att den måste opereras bort.

Mina frågor är: Kan det vara det kroniska felet på sköldkörteln som orsakade missfallet (man har inte kunnat säga hur länge jag haft det här felet), och som nu bidrar till att jag inte blivit gravid igen?

Och hur lång tid tar det innan kroppen är “mottaglig” att bli gravid igen efter att man tagit bort sköldkörteln och fått normala värden med hjälp av Levaxin? Finns det risk att jag även i fortsättningen kommer att ha svårt att bli gravid? Och om vi tar hjälp av IVF, har vi då mindre chans att lyckas än andra?

Svar: Det är inte lätt att svara på den första frågan eftersom ingen vet om du hade höga sköldkörtelvärden redan när missfallet hände för ett år sedan. Den vanligaste orsaken till missfall är ju dock någon form av kromosomrubbning eller defekt hos fostret och det är då naturens ordning att graviditeten går under. Däremot kan de höga värdena påverka möjligheterna till att bli gravid. Överproduktion av sköldkörtelhormon kan påverka ägglossningen, men ger då ofta samtidigt förändringar i menstruationsmönstret.

Jag tycker att om du inte blivit gravid några månader efter det att proverna normaliserats bör du kontakta din gynekolog och diskutera behandlingsmöjligheter. Om ni senare kommer att göra IVF behandling finns det inget som talar för att ni skulle ha en nedsatt chans att bli gravid. Man ska ta fasta på att Du ju blivit gravid tidigare inom normal tid och det bör finnas utomordentligt goda möjligheter till en ny graviditet, antingen spontant eller med hjälp av behandling. Som du säkert känner till bör man kontakta gynekolog för utredning om man försökt att bli gravid i ett år. I ditt fall vet vi ju inte säkert hur länge du haft sköldkörtelrubbning. Om värdena varit höga kanske det har påverkat fertiliteten och i så fall bör du ju ha en bättre chans nu när allt normaliserats.

Fråga: Min lillasyster som idag är 23 år har opererat bort en äggstock efter att ha haft en cancersvulst i underlivet för ca tio år sedan. Hon fick även genomgå cellgiftbehandling och är idag friskförklarad. Både hon och jag är oroliga för hennes framtida fertilitet (hon har för tillfället inte något fast förhållande). Hur påverkar avsaknaden av ena äggstocken hennes chanser att bli gravid. Har hon färre antal ägg på grund av detta. Finns det anledning att frysa ner hennes ägg för att använda i framtiden. Kan cellgiftet ha försämrat äggkvaliteten, (det kan den ju göra på män). Kommer hon att komma i ett tidigare klimakterium och kommer det vara färre antal ägglossningar?

Svar: Att din syster bara har en äggstock behöver inte påverka fertiliteten. Totalt sett finns det ju färre ägg men allmänt (vid endast en äggstock) skall det gott och väl räcka med de ägg som finns i den kvarvarande äggstocken. Beträffande den tidigare cellbehandlingen finns det emellertid vissa belägg för att den ibland kan påverka äggstockarna negativt, på det sättet att äggstockskapaciteten blir lägre och att kvinnorna tidigare kan komma in i klimakteriet. Dock behöver det inte bli så. Vid en konferens i Helsingör i somras presenterades en studie från Danmark där man visade att 1/6 kvinnor kan drabbas av för tidigt klimakterium efter cellgiftsbehandling eller strålbehandling för cancer i barndomen. I nuvarande läge tycker jag inte att det finns något man kan göra. Frysning av ägg har hittills inte varit särskilt framgångsrikt. Jag skulle rekommendera att hon så småningom uppsöker gynekolog för bedömning av äggstockens kapacitet (ultraljud av äggstocken samt blodprover som kan ge ytterligare information om äggstockskapaciteten, t.ex. FSH och inhibin B). Om blodproverna samt ultraljudet är normala finns det nog ingen anledning att oroa sig. Hon kan ju också diskutera med de läkarna som behandlade henne. Det kan vara vissa skillnader mellan olika typer av cellgifter.

Fråga: För ungefär sex månader sedan fick jag svåra magkramper och illamående. Blev kallsvettig, låg på golvet och visste inte vad jag skulle ta mig till. Hade ont i slidan och in i kroppen. Kunde inte röra mig eftersom jag hade så ont. Men inga blödningar… För några dagar sedan upprepade sig samma sak. Min mage blev väldigt hård och mycket ömt (mellan slidan och naveln) men inga blödningar. Har haft mens som vanligt under hela tiden, senast för cirka två veckor sedan. Kan detta vara missfall? Jag är tjugofem år. Har inte uppsökt gynekologen för detta.

Svar: Det är svårt att i efterhand uttala sig om vad en episod med starka buksmärtor beror på. Missfall tror jag inte att det handlar om. Möjligen kan det ha varit smärtor i samband med ägglossning. Tidsmässigt stämmer det ju i alla fall med den senaste attacken (mens cirka två veckor tidigare). Ägglossningen känner en del kvinnor av, andra inte. Ägglossning sker cirka två veckor före förväntad menstruation. Jag tycker att om det händer igen och smärtorna inte går över efter ett par timmar är det bäst att uppsöka akutmottagning på hemorten.

Fråga:Vi går på fertilitetsutredning men jag blev gravid spontant i somras, fick dock missfall i vecka nio. När jag ännu inte visste att jag var gravid så tog jag en Propavan på kvällarna. Har svårt att sova (har fin make, men problem i familjen). Slutade med dem när jag fick reda på att jag var gravid. Men att inte kunna sova är jobbigt. Vill gärna ta sömntablett för att få vilan men är rädd att detta var orsaken till missfallet och att det ska kunna skada fostret i dess tidiga utveckling om jag har turen att bli gravid igen.

Svar: Propavan, som är en tablett som används vid sömnsvårigheter, har inte påverkat eller orsakat missfallet. Detta läkemedel är klassat som kategori A, vilket innebär att det ej finns några belägg för att det skulle vara riskfyllt att ta det under graviditet. Missfall är vanligt och man räknar med att var femte graviditet slutar med ett missfall. Den vanligaste orsaken till missfall är att något gått fel under tidig graviditet och det är då naturens ordning att graviditeten går under. Ett kromosomalt fel på fostret är vanligast. Detta kan man inte göra något åt och utfallet hade blivit detsamma, vad du än gjort. Jag tycker att du måste vara optimistisk inför framtiden. Du blev ju gravid spontant och det finns därför gott hopp om ny graviditet, antingen spontant eller med hjälp av fertilitetsbehandling.

Fråga: Är det någon risk om man är eller blir förkyld med hosta och feber runt 38° när man gör en äggåterföring. Eller att man blir förkyld just efteråt. Jag har hört att hög feber inte är bra vid en graviditet. Minskar chansen att lyckas vid förkylning och kan man hosta så mycket att ägget inte fastnar?

Svar: En vanlig förkylning skall inte påverka möjligheterna till graviditet negativt. Inte heller hosta. Man kan alltså inte hosta ut ett tillbakalagt embryo. Beträffande hög feber under tidig graviditet så är detta lite svårare att svara på. Man har tidigare sagt att hög feber under tidig graviditet möjligen kan öka risken för missfall. Detta har visat sig kunna förekomma hos vissa djur. Studier gjorda de senaste fem åren har dock visat att feber inte är vanligare bland de som fått tidigt missfall. I en stor studie från Danmark kunde man konstatera att 1/5 av kvinnorna haft feber under de första fyra graviditetsmånaderna och att det inte fanns något samband mellan feberepisoder och senare missfall.

Fråga 1: Jag och min man är bosatta i Sydney och vi tillhör kategorin oförklarligt barnlösa. Vi har genomgått två IVF-behandlingar där båda försöken misslyckades. Antalet ägg och kvaliteten på äggen är bra, enligt vår klinik, och antalet spermier och dess kvalitet är också bra. Jag har på svenska hemsidor sett benämningen “immunologisk orsak” ett par gånger vilket inte är något som diskuteras här i Sydney. Jag vore väldigt tacksam för en kort förklaring för att se om detta är något vi borde testas för.

Svar 1: De senaste 10 åren har en hel del forskning bedrivits beträffande immunologiska orsaker till infertilitet och även missfall. Det finns dock idag inga säkra belägg för att immunologiska orsaker skulle vara orsak till infertilitet eller misslyckade IVF försök. Däremot är ett samband mellan upprepade missfall och förekomst av vissa autoantikroppar (antikroppar mot kroppsegna substanser) mer säkerställt. I Sverige är det vanligt att undersöka förekomsten av autoantikroppar hos kvinnor med upprepade missfall, men jag tror att det är ovanligt att utreda infertilitetspatienter eller IVF-patienter på samma sätt. Anledning till detta är nog att ämnet är kontroversiellt – det råder ingen enighet om vilka tester som skall tas, hur resultaten skall tolkas och vilken behandling som skall ges. Dessutom finns vissa risker med de behandlingar som föreslagits. Det går alltså inte i nuläget att ge ett säkert svar på om immunologiska mekanismer kan vara orsak till infertilitet eller upprepade misslyckade IVF-behandlingar och detta är anledningen till att många ej gör en sådan utredning. Jag vet dock att man i USA har varit mer benägen att utreda infertilitetspatienter och även de med misslyckade IVF-försök med bl.a. natural killer cells-nivåer samt andra immunotester och även olika autoantikroppar.

Fråga 2: Under listan över orsaker till att man inte blir med barn står det bland annat immunologiska faktorer. Vi är mycket intresserade av detta och undrar var i Sverige man kan vända sig för att utreda dessa immunologiska faktorer.

Svar 2: Se svar fråga 1.

Fråga 3: Kan man ha så kallade “mördarceller” även om man inte har egen äggproduktion och aldrig haft spontan menstruation. Jag har gjort många försök med äggdonation som inte lyckats. Jag funderar självklart mycket på orsaken varför jag aldrig blir med barn. Det finns väldigt lite information om immunologiska orsaker här i Sverige och min uppfattning är att många läkare verkar väldigt skeptiska till just immunologiska orsaker, stämmer det och i så fall varför?

Svar 3: Man kan ha “mördarceller” eller så kallade natural killer cells även om man inte har egen äggproduktion. Anledningen till att många läkare i Sverige är skeptiska till bakomliggande immunologiska orsaker till misslyckade IVF försök är nog att det i dagsläget inte finns några säkra belägg för att sådan mekanismer är involverade. För övrigt se fråga 15.A.

Fråga: Min sambo och jag har just gått igenom en missfallsutredning efter att ha fått tre missfall. Alla prover var normala och inget fel hittades. Vi har nu fått recept på gulkroppshormon som skall börja tas direkt vid nästa konstaterade graviditet.

Min undran är om jag på något sätt kan påverka chanserna till en lyckad graviditet. Har vid de tidigare graviditeterna följt de vanliga råden som ges till gravida, men jag undrar om jag nu räknas som missfallsbenägen och bör vidta ytterligare åtgärder?

Svar: Tyvärr finns det efter tre missfall i rad en ökad risk för nytt missfall. Om utredningen var negativ, d.v.s man fann ingen tänkbar bakomliggande orsak finns inte heller någon dokumenterad behandling som säkert skulle kunna minska risken. Det kan ju dock vara bra att stödja gulkroppsfunktionen med gulkroppshormon, d.v.s progesteron som du ju fått. För övrigt får du leva som vanligt. Det vore kanske fint om du kunde få komma till din klinik för en tidig ultraljudskontroll.

Fråga: Jag fick missfall i vecka tretton. Miste mitt jobb samtidigt med att jag fick veta att jag var gravid. Har varit stressad, arg och orolig på grund av att jag blev uppsagd. Kan denna oro vara orsak till mitt missfall?

Svar: Nej. Missfall kan ej bero på stress eller liknande. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomfel hos fostret och då går tyvärr graviditeten under oavsett vad man gör.

Fråga: Jag har varit på fertilitetsutredning och jag har problem med övervikt. Min menscykel är mellan 30 – 40 dagar, regelbunden varje månad. Läste om PCO och min fråga är kan man ha det även om man har regelbunden menstruation?

Min läkare har gjort ultraljud us och tagit blodprover som visade sig vara bra, han nämnde ingenting om PCO. När jag läser om PCO stämmer allt in på mig utom den oregelbundna mensen.

Svar: Det karakteristiska vid PCO (polycystiska ovarier) är att äggstockarna är mångblåsiga, dvs innehåller många små äggblåsor. Detta kan man lätt se vid en ultraljudsundersökning. PCO brukar ofta gå hand i hand med antingen, som i ditt fall, långdragna mensintervall (> 30-35 dagar), oregelbundna blödningar eller inga blödningar alls. Det finns två olika varianter av PCO. Den klassiska bilden, med uteblivna menstruationer eller mycket långt intervall mellan blödningar, ökad kroppsbehåring, eventuellt acne, och blodprover som talar för förhöjd produktion av manligt könshormon, är inte lika vanlig som att “bara” ha mångblåsiga äggstockar (vid ultraljud). Du kan ju alltid fråga din doktor hur äggstockarna såg ut, om de var mångblåsiga eller inte. Vid PCO, övervikt och ägglossningsproblematik är det av stor värde med viss viktnedgång. Fråga din doktor och hör efter vad han eller hon tycker angående optimal vikt.

Fråga:  Jag och min fru har lyckats få en välskapt flicka med hjälp av IVF-behandling. Vid utredningen framkom det att min hustrus äggledarna var hopväxta och att hon hade endometrios. Kan något av dessa åkommor förändras till det bättre på grund av barnafödsel och finns det i så fall någon chans för oss att få barn på normal väg?

Svar: Det finns tyvärr ingen chans att äggledarna spontant skulle förbättras under graviditet och förlossning. Endometriosen vilar under graviditeten men kan sedan aktiveras igen, när ägglossningar kommer igång. Vi vet att de som fött barn med IVF-teknik allmänt sett har en god chans till en ny lyckad behandling. Jag tycker därför att ni skall överväga ny IVF-behandling om ni önskar ytterligare ett barn. Du nämnde inte din hustrus ålder. IVF-resultaten är i hög grad korrelerade till kvinnans ålder. Om hon är äldre än 36-37 år tycker jag inte att ni skall vänta allt för länge.

Fråga: Vi har precis genomgått en IVF behandling, men kom inte längre än till att plocka ut äggen. Nästa dag ringde de från kliniken och meddelar att spermierna inte hittar fram till ägget utan simmar omkring runt om ägget. Vad beror det på att spermierna inte hittar till ägget eller varför tar inte ägget emot spermierna? Fertilitetsutredningen visade inget fel på någon av oss.

Svar: Det finns olika anledningar till att äggen inte blir befruktade vid standard IVF-teknik. Det kan t.ex. bero på att flera ägg var omogna, att samspelet mellan ägg och spermier inte fungerande, att det fanns för få spermier, att spermierna inte utsöndrade substanser som behövs för att tränga in i ägget. Utebliven befruktning kan inträffa vid IVF behandling. I de allra flesta fall brukar det inte vara något problem med befruktningen vid efterföljande behandling om man gör s.k. ICSI-teknik (intracytoplasmatisk spermieinjektion = mikroinjektion) på alla eller på exempelvis hälften av äggen.

Fråga: Vi har sökt oss till en privat klinik i Stockholm och det har framkommit att vi måste göra en IVF-behandling för att jag ska kunna bli med barn. Hur ska vi göra för att vi ska hamna på väntelistan för offentligt finansierad behandling och kan vi få landstinget att betala behandlingen på den privata kliniken?

Svar: Det finns vissa krav för att man skall kunna sättas upp på väntelistan för IVF behandling i offentlig regi. Dessa krav varierar nog något mellan olika landsting. Ni måste prata med den gynekolog som ni träffade och höra om ni uppfyller kraven för offentlig behandling och var behandlingen iså fall kan göras.

Fråga: Jag blev gravid vid mitt första IVF-försök, men vid en ultraljudsundersökningarna kunde man inte se något hjärtljud och jag fick ett tidigt missfall. De två IVF läkare som jag träffat under och efter behandlingen har gett mig lite olika besked om när vi kan börja med nästa försök. Den ena läkaren menar att det är lämpligt att börja vid första riktiga menstruationscykel medan den andra tycker att jag borde vänta en månad till. Känner mig själv psykiskt redo att försöka igen, men kan inte själv bedöma hur snabbt det tar för kroppen att läka. Om vi av olika praktiska skäl inte kan komma igång med ny IVF-cykel direkt, hur tidigt kan man försöka bli gravid på egen hand? Vi bor i Florida, jag är 36 år och har behandlats för endometrios.

Svar: Jag tycker att du skall kontakta din IVF klinik och planera in en ny behandling. Du blev ju faktiskt gravid på första försöket och det bör därför finnas en god chans att behandlingen kan lyckas igen. Det är klart att det går bra att försöka på egen hand, men i ert fall tycker jag att det vore bättre att så snart du orkar starta med ny behandling. Medicinskt sett går det att starta ny behandling eller försöka bli gravid på egen hand efter att du fått en normal menstruation.

Fråga: Jag fick diagnosen endometrios för lite mer än ett år sedan. Behandlades nu med Synarela under sex månader och därefter långtidsbehandling med Follimin, har uppehåll för mens var 5:e karta. Jag har inte haft ett enda symptom från min endometrios sedan behandlingen inleddes. Finns det chans för mig att bli gravid på normal väg nu? Är det större chans att lyckas vid en IVF-behandling? Kan läkaren avgöra vid en undersökning om jag nu har chans att bli med barn?

Svar: Endometriosen bör ha läkt ut efter den medicinska behandlingen och det bör finnas en god chans att bli gravid på normal väg om all annan utredning varit normal. Om detta inte skulle lyckas kan man överväga IVF behandling. Graviditetschansen vid IVF behandling är cirka 35%/återföring. Tala med din doktor angående prognosen i ditt fall, d.v.s. hur stor chansen är att du kan bli spontant gravid, samt under hur lång tid det är rimligt att du skall försöka på egen hand och när du bör höra av dig igen.

Fråga: Jag har haft 4 missfall på 2 år, ändå vill min gynekolog inte göra en utredning, på grund av att jag är 42 år, och på grund av att jag har ett friskt barn på 4 år. Kan jag verkligen nekas en utredning? Har du någon aning om vart jag kan vända mig? Jag bor i Göteborg men har inte råd att gå till privat klinik.

Svar: Detta är inte lätt att svara på om du kan nekas en utredning. Det vet jag faktiskt inte helt säkert. Olika kliniker har olika riktlinjer och regler beträffande ålder och utredning. Jag tycker att du skall kontakta klinikchefen vid den klinik du vänt dig till för besked. Dessutom står det ju dig också fritt att söka annan klinik för bedömning. Allmänt är missfallsrisken hög vid 42 års ålder, men det kan ju också finnas någon bakomliggande orsak som kan åtgärdas.

Fråga: Hur stor chans är det att få två ägg insatta vid återförandet? Jag är snart 35 år och min man 49 år, vi har ett misslyckat IVF bakom oss. Vad säger lagen eller är det upp till var och en klinik att bestämma?

Svar: Lagen säger att i regel skall endast ett ägg återföras vid IVF behandling. Det finns dock möjligheter i det enskilda fallet att göra undantag och föra tillbaka två ägg, men endast om ansvarig läkare bedömer att risken för tvillingar är liten. I ditt fall anser jag att två ägg får återföras endast om kvalitén på de delade äggen ej är riktigt bra. Vi har från IVF kliniken CURA nyligen presenterat resultat vid Riksstämman i Stockholm där vi rapporterar att om embryokvalitén är god är resultaten med ett ägg lika bra som vid två äggs återförande. För både mamman och barnet/barnen är riskerna större vid tvillinggraviditet jämfört med enkelgraviditet efter IVF. Framför allt gäller det risken för förtidsbörd. Detta är anledningen till att man idag förordar ett äggs återförande. Tidigare har tvillingfrekvensen efter IVF behandling varit 25% jämfört med drygt 1 % i normalpopulationen.

Fråga: Jag är 39 år och har genomgått tre fullständiga IVF-behandlingar och två frystransfers. De två första IVF behandlingarna och den första frystransfern resulterade inte i någonting. Mina ägg var få och jag fick gå på maxdos med Gonal-F under stimuleringen. Men de ägg som fanns var av bra kvalitet och gick alltså även att frysa ett par gånger. Min tredje IVF visade sig till en början positiv men mitt HCG ville inte stiga och ganska snart konstaterades att det inte var någon normal graviditet, jag skrapades efter cirka en månad på grund av att missfallet inte kom igång. Därefter har jag genomfört ytterligare en frystransfer. Även denna gång fick jag ett svagt positivt utslag på graviditetsstickan men vid blodprovstagning visade det sig än en gång att HCG värdena inte var normala i förhållande till de antal veckor som gått sedan transfern. Jag väntan nu på att det ska blöda ut och känner mig mycket orolig och villrådig till hur vi ska gå vidare. Är det positivt eller negativt att det ändå tar sig men tyvärr inte kan utvecklas vidare? Kan man se någon som helst orsak till att det blir så här? Finns det något annan behandlingsmetod i ett fall som mitt? Våra landstingsfinansierade försök är förbrukade. Är det värt att fortsätta på en privat klinik?

Svar: Det positiva i ditt fall är du blivit gravid vid två tillfällen. Anledningen till missfallen är oftast att embryot utvecklats fel. Det är svårt att råda dig angående fortsatta försök utan att ha tillgång till stimuleringsutfall, embryokvalitet, m.m. Det bästa är givetvis att du diskuterar detta med behandlande läkare. Utifrån den information du givit tycker jag nog ändå att det kan vara värt att prova åtminstone med ytterligare en färsk behandling i privat regi.

Fråga: Vi har genomgått sex IVF-försök som alla misslyckats. Vi har fått uppmuntrande ord från behandlande läkarna att det ser bra ut och att äggen är av god kvalitet.

Men vad kan det då bero på att det aldrig vill leda till graviditet? Jag är 32 år, har PCO och något överviktig. Dom har mätt mina hormonvärden och jag äter nu Metformin sedan cirka ett år tillbaka. För ett tag sedan sökte jag mig till alternativa vägar. Jag gick till en homeopat som konstaterade att jag hade diverse brister av vitaminer och mineraler. Fick rådet att ta vitamin och mineraltillskott. Men hon sa också att jag hade något problem med sköldkörteln och skrev ut några körteldroppar som hon tyckte att jag skulle ta. Mina frågor är om den vanliga läkarkåren kan ha missat att jag har någon rubbning på sköldkörteln och kan det i så fall vara orsaken till att jag inte blir gravid? Vågar jag ta dessa körteldroppar som homeopaten rekommenderat?

Svar: Jag rekommenderar att du kontrollerar dina sköldkörtelvärden (om detta inte redan är gjort) och om under- eller överproduktion av sköldkörtelhormon påvisas att du får träffa läkare med kompetens inom detta område. Jag tror inte att en eventuell sköldkörtelrubbning kan vara förklaringen till de misslyckade försöken, men eftersom du ju nu oroar dig för detta är det lämpligt att få värdena kontrollerade.

Jag vet inte vad det är för droppar som du ordinerats och kan därför inte svara på om du kan ta dem eller ej, men rent medicinskt är det ju inte lämpligt att behandla en hormonstörning om det inte finns en diagnos. Att du inte blivit gravid trots fin äggkvalitet är inte lätt att förklara. Tyvärr fungerar inte IVF metoden för alla, även om man ju tycker att det i ditt fall ändå borde finnas en god chans till lyckad behandling eftersom allt sett så fint ut.

Fråga: Vi har försökt att få barn i cirka tre år. Efter ett år åkte jag in för svåra smärtor i magen och det visade sig att jag har endometrios. En chokladsysta togs bort i min högra äggstock. Jag hade små systor kvar berättade vår läkaren, som var specialist på endometrios, men de skulle försvinna eller torka ut efter att jag hade ätit Provera i sex månader. Jag fick biverkningar av medicinen, blödde lite hela tiden. Min läkare sa att jag skulle höra av mig om det fortsatte, för då skulle jag få en annan medicin. Det fortsatte.

Hörde av mig till lasarettet där man meddelade mig att min läkare tyvärr hade slutat och att jag hade fått en ny. Den nya läkaren sa att jag skulle sluta med medicinen när jag ändå fick biverkningar av den och att jag skulle prova att bli gravid under åtta månader. Om jag inte blev gravid skulle jag höra av mig och få tid för provrörsbefruktning. Han sa också att det inte spelar någon roll hur mycket endometrios man har när man ska göra en provrörsbefruktning. Stämmer det? Jag tyckte det var konstigt att jag inte fick en ny medicin för att fortsätta svälta endometriosen som den förra läkaren sa att vi måste göra. (Jag hann bara ta medicine i tre månader). Det har nu gått åtta månader utan att jag blivit gravid. Jag fyller snart 35 så jag börjar bli orolig med tanke på min ålder.

Svar: Jag tycker att det nu är läge för dig att kontakta gynekolog igen för att diskutera IVF-behandling. Kanske kan man också kontrollera (med ultraljud) att du inte fått några nya endometrioscystor. Ofta ges medicinsk behandling i sex månader efter en endometrios-operation. Min erfarenhet är att endometrios inte påverkar IVF behandling negativt, d.v.s. att graviditetschansen inte är sämre jämfört de med andra infertilitetsdiagnoser. Det kan dock ibland vara problem vid IVF behandling om äggstockarna innehåller stora chokladcystor. Små chokladcystor påverkar enligt min mening inte IVF behandlingen negativt.

Fråga: Vi har försökt bli med barn i två år, vi gjorde en fertilitetsutredning för ett år sedan. Två blodprov på mig och ett vaginalt ultraljud, min man lämnade spermaprov, Alla tester var bra. Jag har trots hormonbehandling och insemination inte lyckats bli gravid. Borde man inte göra fler underökningar på mig? Jag har hört att man ibland röntgar äggledare men min läkare säger att det endast behöver göras om man har haft någon infektion, stämmer det? Finns det fler underökningar som man kan/bör göra för att helt försäkra sig om att det inte är några fysiska fel hos kvinnan.

Svar: Att du inte haft någon diagnosticerad äggledarinflammation är ju ingen garanti för att äggledarna är intakta. Många gånger är infektioner subkliniska, d.v.s. förlöper utan några större symptom. Själv brukar jag utesluta stopp i äggledarna, vilket kan göras med röntgenundersökning, kontrastultraljud eller titthålsoperation, innan inseminationsbehandling påbörjas. Om inseminationsbehandling sedan inte fungerar efter 3-4 försök kan det vara lämpligt att byta till IVF behandling. Inför IVF-behandling behövs ingen undersökning av äggledarna. Ska ni fortsätta med flera inseminationer bör en äggledarundersökning trots allt kanske göras.

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.