villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Här börjar livet för 100 svenska barn varje år

Tidigare publicerad i Sydsvenska Dagbladet 17 april 2005

Varje år föds hundra barn i Sverige, vars biologiska pappa är en anonym spermadonator i Danmark. Nu funderar danska politiker på att ändra lagen.

Det finns en donator i spermabanken i Århus som har hundra barn. Fast det vet han inte om. Donatorerna får aldrig reda på vem som får deras sperma eller var deras biologiska barn föds. Cryos i Danmark är en av världens största spermabanker. 600 danskar, 100 svenskar och 50 norrmän föds varje år med en biologisk pappa ur spermabanken i Århus.

Cryos – biologisk deponeringsservice står det i porten till den röda tegelbyggnaden på Vesterport 3 i Århus. Varje dag kommer ett tjugotal donatorer för att lämna sperma. Thomas Ebbesen i receptionen hejar vänligt på dem, men när de möts på stan är det donatorerna som avgör om de hälsar på varandra eller ej.

Donatorn får en plastburk med lock och går in i ett av de två fönsterlösa rummen med blå dörrar. I det ena finns brits och tv. I båda plastblommor, herrtidningar och mysdetaljer som prydnadsdukar och smålampor.

Efter en stund kommer de ut och lämnar tillbaka burken i receptionen. Max en timme senare har en bioanalytiker fryspreparerat och fördelat sperman i fyra till tolv doser, överfört den i rör och märkt dem. Stråna, som doseringsrören kallas, förvaras nedfrysta till minus 196 grader. Troligen kan sperman lagras så i flera hundra år utan att ta skada.

I tre stora stålcontainrar förvaras runt 75 000 strån, spermadoser från företagets cirka 250 donatorer. De är märkta med donatorns nummer och en färg. De gula är reserverade av människor som vill ha ett eller flera syskon till sitt barn, med samma biologiska pappa.

Det är tjugo år sedan Sverige beslöt att den som fyllt arton har rätt att få veta vem som är hans eller hennes biologiska pappa. I ett slag sjönk antalet spermadonatorer från tvåhundra till cirka trettio. Inseminationerna blev färre och köerna växte.

Människor som inte vill vänta reser till kliniker någon annanstans för att insemineras. Bland annat därför föds varje år ungefär hundra barn i Sverige, vars biologiska pappa är en anonym spermadonator i Danmark. Cirka sextio kommer till på samma vis med svenska donatorer.

– Heterosexuella par är mest angelägna om att barnets biologiska pappa är anonym och aldrig kommer att spela en roll i deras familj. Många lesbiska och ensamstående kvinnor vill däremot att barnen ska ha möjlighet att få veta så mycket som möjligt om den man som är deras biologiske far, säger Ole Schou, som startade Cryos 1987.

Donatorerna kan inte påverka vem som får deras sperma. Mottagarna får enligt dansk lag, via sina läkare, välja donator utifrån ras, längd, vikt, ögon- och hårfärg. Och varje donator får ge upphov till högst 25 graviditeter i Danmark.

I USA får en viss donator användas en gång per 32 000 människor i en region och kan alltså ha flera tusen barn.

Oavsett all nationell lagstiftning pågår fertilitetsturismen. Med internet, öppna gränser och utbredda kommunikationer får nationella bestämmelser inte alltid den verkan politikerna avsett. Fransmän och holländare far till Belgien för insemination. Svenskar och norrmän till Danmark. Tyskland har samma bestämmelser om öppenhet som Sverige, men eftersom tyska läkare bara är skyldiga att arkivera sina journaler i tio år, kringgås lagen genom att länken till den biologiska pappan förstörs.

De första nordamerikaner som letade upp spermabanken i Århus, var ättlingar till utvandrare från Skandinavien.
– De ville ha nordiska reservdelar och var mycket specifika i sina önskemål. De uppfattade sig inte som patienter utan som kunder och krävde detaljerade besked om donatorernas utseende, intelligens och stamträd. Om släktens utbildningsnivå, eventuell konstnärlighet, fritidsintressen och allt möjligt annat, säger Ole Schou.

– Det där stötte mig i början. Jag tyckte det kändes som att specialtillverka människor och att man närmade sig rasbiologins gränser. Men jag har ändrat mig. Det är inte ofta man gör helt om i sina uppfattningar som vuxen, men det har jag gjort. Andra människor väljer ju också, och ställer krav på den de vill bli förälder med. I det perspektivet är den amerikanska modellen mer lik verkligheten än den danska.

På Cryos hemsida lotsas amerikanska kunder direkt till en sida som kräver ett lösenord de kan köpa för 25 dollar. Där presenteras donatorerna med nordiskklingande namn som Mads, Erik och Jens utförligt och flera släktled tillbaka.

Företaget exporterar sperma till knappt femtio länder runt om i världen. Sex av dem är muslimska, där insemination är förbjudet.
– När jag en gång i en intervju nämnde vilka länder det rör sig om, kallades samtliga gynekologer i ett av dem till förhör hos det landets hälsominister. Ingen läkare erkände och ingen straffades, men där pågår verksamheten i det fördolda. Kunderna är män, som när de bytt ut sin fru ett par gånger insett att barnlösheten beror på honom själv.

Danska Etiska rådet har föreslagit att lagen ska ändras så att spermadonatorer inte heller i Danmark får vara anonyma för sina biologiska barn. Och en bestämmelse som innebär att läkare inte får inseminera lesbiska och ensamstående ska bort. Eftersom lagen bara gällt läkare finns det flera kliniker i Danmark som svenska kvinnor vänder sig till. Där sköter sjuksköterskor och barnmorskor inseminationen.

Det är inte första gången Etiska rådet har uttalat sig omväxlande för och emot anonymitet och insemination av lesbiska och ensamstående. Frågan är kontroversiell och känsloladdad, och skär rakt igenom de flesta politiska partierna.

– Två gånger de senaste tio åren har vi frågat våra donatorer hur de ställer sig om anonymiteten försvinner. I första vändan svarar en tredjedel att de inte har något emot det. Men på kontrollfrågan, om de är beredda att bli uppsökta av barnen, svarar knappt tolv procent ja, säger Ole Schou.

– Jag hoppas vi får ha både anonyma och icke anonyma donatorer, så att människor själva får besluta hur de vill hantera sin barnlöshet. Varför ska någon annan bestämma det?

Fakta
Fyra till sex av de tusen donatorsbarn som föds varje år, har någon form av missbildning eller ärftlig sjukdom. Donatorerna testas för alla bakteriella sjukdomar som är möjliga att upptäcka. Och för samma genetiska sjukdomar som är grund för abort enligt de danska reglerna. Varje gång ett donatorsbarn föds, återrapporterar läkaren till Cryos som lämnat sperman. På så vis upptäckte man att en viss donator bar på ett passivt anlag för en variant av cystisk fibros, en lungsjukdom. Kvinnor som inseminerats med hans sperma och var i ett tidigt skede av graviditeten underrättades av sina läkare så de kunde ta ställning till abort. Cryos är grekiska och betyder is.

 

av Karen Söderberg
Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.