villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Kropp och själ

Intervju med Marianne Wikman, gynekolog och familjeterapeut. Överläkare vid Kvinnokliniken, Norrlands universitetssjukhus.

– Jag ser inte kroppen som en maskin, avskild från sinnen och känslor, utan alltihop som en helhet. I kroppen sker en ständig lagring av minnen. Människor talar ofta ett dubbelt språk, ett med munnen och ett med kroppen. Kroppens språk är framför allt omedvetet, säger Marianne Wikman, gynekolog och psykoterapeut.

I sitt jobb som gynekolog träffade Marianne Wikman många kvinnor som sa att de ville bli gravida men det var som om kroppen sa nej.

I en del fall visade undersökningen något medicinskt fel. Det behandlades och kvinnan blev gravid men det slutade med missfall. Kroppen spjärnade emot. Å andra sidan fanns det kvinnor som blev gravida trots att de inte ville.

Munnen sa en sak, kroppen en annan.

– Det var frustrerande att inte kunna förstå denna inkonsekvens hos patienterna i det dagliga arbetet på kliniken, säger Marianne Wikman.

Hon bestämde sig då för att forska kring varför kvinnor och män vill och inte vill ha barn vilket resulterade i en doktorsavhandling*.
Marianne Wikman visar att kvinnors och mäns önskan om barn är fylld av komplexitet. Även om de medicinska kunskaperna är imponerande idag när det gäller reproduktion så finns det fortfarande en typ av frågor som inte kan besvaras genom provtagning eller ultraljud. Exempel på sådana frågor är: Varför gör en del kvinnor och män motstånd inför graviditet och föräldraskap? Varför slutar en ung kvinna att ha ägglossning när hon bestämmer sig för att skaffa barn? Varför vill en del kvinnor ha abort när de äntligen blir gravida efter att ha kämpat länge mot ofrivillig barnlöshet? Varför blir vissa kvinnor gravida gång på gång trots att de mycket väl vet hur de ska skydda sig och har tillgång till effektiva preventivmedel?

– Detta är frågor som det medicinska etablissemanget i regel inte har svar på. Därför måste man vara öppen för att ta till sig kunskap från andra vetenskaper, säger Marianne Wikman. Vid sidan av gynekolog är hon också utbildad psykoterapeut.

Motstridiga svar
I en första undersökning vände Marianne Wikman sig till enskilda kvinnor och män i fertil ålder för att få svar på frågan vad barn betydde för dem.

”Existentiell tillfredsställelse” och ”en begränsning av frihet” var de två viktigaste uppfattningarna som kom fram om barn och föräldraskap. Dessa två motstridiga inställningar existerade sida vid sida hos samma individ.

Det var också intressant att notera att de två viktigaste faktorerna – tillfredsställelse och bundenhet fanns i omvänd ordning hos kvinnor och män.

Existentiell tillfredsställelse kom på första plats i kvinnornas svar och på andra plats i männens. En begränsning av frihet var den första faktorn för männen och den andra för kvinnorna.

Marianne Wikman fortsatte med att göra en motsvarande undersökning på blivande föräldrar och vände sig nu till par. Resultatet visade precis samma mönster i den här gruppen.

Att motsatta uppfattningar existerar sida vid sida är välkänt i psykologiskt och psykoanalytiskt tänkande men än så länge inte så erkänt i medicinska kretsar.

Läkare och annan vårdpersonal i västerlandet har i allmänhet en sentimental syn på barn-föräldrarelationen som gör att de inte uppmärksammar ambivalensen.

Men det finns några forskningsrapporter från olika länder som lyfter fram att ambivalens är vanligt inför graviditet och föräldraskap, något som många tycker är svårt att tala om så länge man inte känner till att andra bär på liknande tankar och känslor. Det finns en tendens att förneka de nackdelar man kan uppleva.

Slutsatsen är att blandade känslor ska tolkas som ett normalt och hälsosamt fenomen. Brist på en uppriktig ambivalens kan snarare vara oroande. Ur filosofisk aspekt kan ambivalens ses som ett uttryck för att vara människa i motsats till ett rent instinktivt beteende.

På klinikerna finns det en bristande insikt i kvinnors och mäns känslomässiga verklighet när det gäller barn vilket kan få långtgående konsekvenser både för forskning och kliniska bedömningar.

Sorgen hos en kvinna som förlorar sitt barn genom missfall tas för given eftersom man utgår från att hon önskat barnet av hela sitt hjärta. Sorgen hos kvinnor som väljer att genomgå en legal abort bemöts på ett annat sätt eftersom det antas att de inte vill ha barnet. I själva verket kan kvinnorna ha haft liknande känslor inför sina väntade barn.

Ambivalens är normalt
Infertila kvinnor och män har svårare än andra patienter att erkänna blandade känslor inför graviditet och föräldraskap eftersom de kanske tror att negativa känslor kan utgöra ett hinder i undersökningar och behandlingar. Ändå behöver de kanske mer än andra uttrycka sina äkta känslor för att lättare kunna leva med alla försök och perioder av väntan, hopp och ibland misslyckanden.

Obearbetade negativa känslor och ambivalens kan orsaka ängslan och skuld hos individen. Bäst hanteras ambivalensen genom att den erkänns och diskuteras öppet. Därför är det viktigt att medicinsk personal informerar om att det är normalt att känna så här.

– Nästa steg i forskningen innebar att jag tittade på kroppen och speciellt blodet och ett hormon som kallas gastrin. Jag slog mig ihop med en forskare på Karolinska sjukhuset. Gastrin kunde eventuellt vara involverat i psykosomatiska mekanismer som påverkar reproduktionen.

Det går inte att säga något än om detta förhållande. Det krävs mer forskning om hur miljön samspelar med biologin och det är ett komplext område.

Men att attityder grundar sig på erfarenheter och återspeglar sig i kroppen, det vet vi däremot. Kroppen är bärare av tidiga minnen. Vi har bara tillgång till delar av vårt minne. Resten finns lagrat i kroppen, framför allt omedvetet.

Detta omedvetna antas bidra till fysiska fenomen och processer som inte är åtkomliga för individens verkliga medvetande och är sålunda ledtråden till att förstå det till synes ologiska och irrationella.

Det fungerar som ett feedbacksystem. Biologin påverkar den fria viljan att göra val. Ofta har patienterna en mycket speciell problematik som visar sig i oförklarade smärtor som har med livssituationen att göra.

Om en person är nyfiken går det att plocka fram de lagrade minnena med hjälp av kroppsorienterad psykoterapi och man kan få spärrar som finns i kroppen att släppa. Det innebär att kvinnor som inte kunnat bli gravida eller drabbats av missfall kunnat föda barn.

Marianne Wikman använder sig av terapeutiska samtal i sitt kliniska arbete, minst 45 minuter. Ibland kan det gå snabbt att nå resultat. Det är också en konst att förstå när det är möjligt att komma någon vart med hjälp av terapi.

Vilka konsekvenser får detta synsätt för vården?
– Man måste erbjuda människor möjlighet till samtal för att få upp tidigare erfarenheter till ytan. Det finns en utbredd föreställning om att det är fint att vilja ha barn och inte fint att vara rädd eller inte vilja. Man får absolut inte fördöma människor som bär på de negativa känslorna.

– Många uppfattar tankar av det här slaget som hotfulla och sårande och jag har stor respekt för att vi människor löser våra livsfrågor på bästa sätt utifrån de förutsättningar vi har. Det jag önskar är att människor skulle bli nyfikna på sina kroppen och de mysterier de utgör.

– Kroppen har en inneboende vishet och jag önskar att människor funderar lite över sin kropp och blir vän med den. Då är mycket vunnet. Kroppen är en del av mig. Ibland kan det kännas som om kroppen sviker en men kroppen vill en väl. Frågan är hur vi ska komma till tals med kroppen.

– Vi rör oss i ett gränsland där vi saknar ett språk. Det svårt att sätta ord på det här synsättet. När jag möter patienter handlar det till att börja med om ett sökande efter ett gemensamt språk.

Hur utbredd är den här synen bland läkare?
– Tyvärr bland en minoritet men det kommer mer och mer. Kompetensen har ökat. Jag är efterfrågad av både patienter och kolleger.

Ofrivilligt barnlösa kan utöva påtryckning i de här frågorna. Psykologer är en naturlig och självklar kompetens som borde finnas på klinikerna.

*Marianne Wikmans doktorsavhandling:
”To desire and choose, aspects of women’s and men’s urge to have children”.
(Att önska och välja, aspekter på kvinnors och mäns starka behov att få barn)

 

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.