villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Ägglossning, hjälpmedel, hormonbehandlingar

De flesta tror att de vet hur man ska göra för att bli med barn. Men vad gör man då graviditeten uteblir trots att man prickat in de där “rätta” dagarna i menscykeln?

Villhabarn.se reder ut begreppen kring ägglossning, hjälpmedel och de vanligaste hormonbehandlingarna.

– Det klassiska rådet är: Vill man bli gravid bör man ha ett relativt regelbundet sexliv. Då blir 80 procent gravida inom ett år, säger Leif Hägglund, gynekolog och verksamhetschef på IVF-kliniken CuraÖresund.

Många vet inte att ägglossnings-/menstruationscykeln är en finkänslig process som styrs av flera hormoner i kroppen. En ägglossningscykel varar i omkring 28 dagar från första blödningsdagen fram till nä
sta första blödningsdag. Cykeln kan också vara kortare eller längre, 21 till 35 dagar, men ändå räknas som normal. Vanligtvis blöder kvinnan i fyra till sju dagar.

I början av cykeln får hypofysen i hjärnan en signal att börja producera så kallat follikelstimulerande hormon, FSH, som gör att äggblåsorna i äggstockarna utvecklas och börjar producera östrogen samt mognar ut ägget. Oftast mognar endast ett ägg fullt ut samtidigt som slemhinnan i livmodern växer och fylls med näringsämnen.
När östrogenet slutligen nått en viss nivå omkring tio dagar efter första blödningsdagen leder det till en stegring av det luteiniserande hormonet, LH, som också bildas i hypofysen. LH-stegringen utlöser ägglossningen 24 till 36 timmar senare. Då når ägget sin slutliga mognad och frigörs från sin blåsa, vilket kallas för ägglossning. Ägget transporteras sedan längs äggledaren mot livmodern.

Hjälpmedel för ägglossningskoll
Det finns olika hjälpmedel kvinnan kan använda för att lista ut vilken dag hon troligtvis har ägglossning. För att ta reda på hur lång menscykeln är kan man under några månader föra anteckningar i en kalender. Det hjälper kvinnan att ta reda på när hon troligen har ägglossning, för att därigenom kunna pricka in de rätta dagarna att ha samlag. På webben finns också gratis ägglossningskalendrar. Kvinnan är alltså som mest fruktsam under två till tre dagar i cykeln, dygnet före ägglossningen, under ägglossningen, samt dygnet efter.

En traditionellt använd metod för att ta reda på när ägglossningen sker är att räkna ut sin basaltemperatur. Den ska då tas varje morgon innan man går ur sängen. Man får inte ha ätit, druckit eller ansträngt sig (infektioner och stress kan påverka resultatet). På den 12-14 dagen efter mensens första dag går tempen upp 0,5-1 grad, vilket är ett tecken på att ägglossningen har skett, och stannar kvar där till nästa menstruation börjar. Då sjunker den.

– Man ska alltså mäta varje dag under två till tre månader i följd för att få en översikt över sin temperatur, vilket kan vara rätt jobbigt. Men det har fungerat väldigt bra tidigare innan andra hjälpmedel fanns, säger Leif Hägglund.

Andra hjälpmedel är så kallade ägglossningsstickor eller ägglossningsmonitorer. Leif Hägglund tycker att bägge kan vara bra hjälpmedel om man använder dem på rätt sätt och läser instruktionerna noga. De enklare ägglossningsstickorna ger utslag när LH-stegringen påvisas i urinen. Monitorn mäter både östrogen och LH i urinen.

– Vanliga LH-stickor är oftast tillräckliga för de flesta och, så vitt jag vet, billigare, säger Leif Hägglund.

Han vill understryka att ägglossningsmonitorn inte är lika säkert användbar vid samtidig hormonstimulering (läs vidare om hormonstimulering längre ner). Eftersom östrogennivåerna då oftast är högre än tidigare blir perioden med högt östrogen betydligt längre än perioden med maximal graviditetschans.

– Det här kan skapa en osäkerthet och bör därför inte i första hand rekommenderas i anslutning till stimulationsbehandling, utan under den spontana cykeln. Det förlängda intervallet ger också en hög “samlagsintensitet” vilket kan vara lika stressande som det gammaldags basaltemperaturmätningarna.

Andra tecken på att ägglossningen snart ska inträffa är att sekretionen från slidan, som normalt kan vara vitaktig, blir klar, rikligare och vattentunn. Men enligt Leif Hägglund är det inte tecken på att ägglossningen verkligen har inträffat, utan på höga östrogennivåer. Ägglossningen kan fortfarande dröja två till tre dagar.

– Kvinnan upplever också mannens doft starkare under den här perioden. Luktsinnet blir känsligare och det anses vara testosteronet, som hon reagerar på. Men idag tvättar vi oss så noga att vi tar bort en del doft. Så tecknen maskeras i modern kultur, säger Leif Hägglund.

Många kvinnor känner sig också annorlunda när de har ägglossning. Men enligt Leif Hägglund är det en dålig tidsindikator. Hormonerna ger ökad genomblödning i äggstockar och livmoder vilket kan ge PMS-liknande symtom som svullnad, tyngdkänsla, uppblåsthet och ryggvärk. Men det säger ingenting om när ägglossningen egentligen inträffar.

Två dagar med störst fruktsamhet
Man bör ha samlag från 24 till 72 timmar efter att man påvisat LH-stegringen i urinen. De två dagar då det är störst möjlighet att bli gravid är alltså dagen före ägglossningen och samma dag som ägglossningen. Ägget överlever bara i 24 timmar, men spermierna kan överleva i upp till fem dygn och vänta på ägget.

– Har du regelbunden mens är det en ganska god garanti för att du har ägglossning, även om det inte säger någonting om kvaliten på ägget. Men man kan inte säga exakt när ägglossningen inträffar. Vanligtvis inträffar den 12-14 dagar efter att mensen har börjat, säger Leif Hägglund.

Så snart ägglossningen har skett börjar den tomma äggblåsan att producera ett annat hormon förutom östrogen: progesteron. Progesteron förbereder slemhinnan i livmodern på att ta emot ett befruktat ägg. Men om ägget inte befruktas skrumpnar blåsan och halten av både östrogen och progesteron sjunker. Kvinnan börjar då blöda och cykeln börjar om.

Problem med ägglossningen
Vanliga orsaker till infertilitet är att ägget inte lossnar, att äggledarna är blockerade eller sjukdomen Endometrios. Endometrios är ett tillstånd då livmoderslemhinna utvecklas bland annat i buken och på äggstockarna, och då kan påverka både äggledare och ägglossning negativt.

Tecken på att man inte har ägglossning eller problem med ägglossningen kan vara oregelbunden mens eller glest mellan menstruationerna, såsom 36-40 dagar. Ett annat tecken är täta menstruationscykler om cirka 20 dagar.

– Har kvinnan ingen mens alls har hon troligen ingen ägglossning heller. Om hon har en väldigt kort cykel så kan hon ha ägglossning, men ägget hinner inte fästa i slemhinnan, säger Leif Hägglund.

Han förklarar att hormonet östrogen bygger upp slemhinnan i livmodern i första delen av cykeln. Efter ägglossningen ska sedan hormonet progesteron omvandla slemhinnan så att det befruktade ägget kan fästa i den. Perioden mellan ägglossning och mens kallas för lutealfasen och är den för kort så hinner ägget inte fästa förrän slemhinnan börjar blöda.

Enligt Leif Hägglund kan allting som drabbar kvinnor i sin tur påverka äggstockarna och ägganlagen. Kvinnan föds med sina ägganlag och det bildas inga nya, därför är de så känsliga för yttre påverkan. Hos mannen byts spermierna ut hela tiden.

Övervikt har ofta en negativ effekt på hormoner och ägglossning. Mängden fettväv påverkar östrogenet och för mycket fettväv gör att östrogenet kan omvandlas till manliga könshormoner, vilket ger en hämning på ägglossningen. Kvinnor som är drabbade av polycystiskt ovarialsyndrom, PCOs, får ofta detta problem. De får många små cystor i äggstockarna samt hormonrubbningar vilket beror på att äggen har börjat utvecklas men aldrig lossnar från äggstocken.

Om kvinnan å andra sidan har haft sjukdomen Anorexia kan äggen ha fått permanenta skador av undervikten, vilket leder till att hon kan få svårt att bli gravid. Detta är ofta en effekt av för låga såväl östrogen- som progesteronnivåer.

Andra orsaker till störd ägglossning kan vara stress, för mycket träning, sjukdom eller hög ålder. Cellgifter eller strålning vid cancerbehandling, annan medicinering och autoimmuna sjukdomar kan också ge problem. Några kvinnor drabbas också av för tidigt klimakterium.

Försöka i ett år
Leif Hägglund ger det generella rådet till par att de ska försöka att bli med barn på egen hand i ett år innan de söker hjälp på en fertilitetsklinik. Men om uppenbar misstanke finns om att något är fel bör de söka hjälp tidigare. Orsakerna kan vara om kvinnan haft ett eller flera utomkvedshavandeskap, om kvinnan inte haft mens på sex månader, äggledarinflammation, om ägglossningstickan visar att hon inte har ägglossning eller andra hormonförändringar.

– Och om kvinnan är 36-38 år kan paret korta tiden till ett halvår. Den naturliga chansen att bli gravid minskar då markant och paret har inte många år på sig att försöka.

På kliniken går läkaren igenom parets historia för att hitta eventuella orsaker till barnlösheten och ställer då bland annat frågor om eventuella sjukdomar, operationer, gravideter och missfall och hur ofta man har samlag. Läkaren går också igenom kvinnans menscykel, vikt och rökvanor. Både mannen och kvinnnan undersöks sedan vidare med olika metoder. Kvinnans hormoner undersöks också genom blodprov. Bland annat mäter man halten progesteron under dag 21 och dag 23 i menscykeln. Om värdena är över en viss nivå vet man att det har skett en ägglossning, men inte exakt när.

Ägglossningsstimulering med extra hormoner
Visar utredningen att kvinnan har störningar i ägglossningen behandlas hon i första hand med hormontabletter som exempelvis Pergotime, och i andra hand FSH-preparat som ges med spruta. Med hormonerna förstärks ägglossningen så att äggblåsorna växer till och släpper ut ett moget ägg. Men har kvinnan sällan eller aldrig mens får hon först ett progesteronliknande preparat, Gestapuran för att sätta igång en blödning och starta en cykel.

Under tiden för behandlingen undersöks kvinnan också med ultraljud flera gånger. Läkaren bedömer då mognaden på äggblåsorna och om livmoderns slemhinna blivit förtjockad. Utefter den bedömningen ger läkaren råd om när paret bör ha samlag. Läkaren kan också ge en injektion med graviditetshormonet hCG för att utlösa ägglossningen inom 24 timmar om äggblåsan ser mogen ut. Vill man sedan försäkra sig om att en ägglossning verkligen har skett mäts hormonet progesteron igen.

Leder behandlingen inte till graviditet prövar man en ny omgång med antingen Pergotime eller FSH-preparat. Vanligtvis kan respektive metod prövas i max tre cykler vardera, men det är individuellt för varje kvinna. Stimuleringar med FSH-preparat får avbrytas om för många äggblåsor utvecklas eftersom det ökar risken för tvillinggraviditet.

Det finns ingen central registrering av hur många som lyckas bli gravida genom hormonbehandling och därigenom ingen statistik. Men blir resultatet inte graviditet kan man överväga en makeinseminering. Då brukar 80 procent till 90 procent bli gravida under de två första insemineringarna. Lyckas inte det är nästa steg ofta provrörsbefruktning och då lyckas ungefär 35 procent till 40 procent att bli gravida.

Så här stor är chansen för en normalfertil kvinna att bli gravid vid samlag i samband med ägglossningen

Ålder
Vid 15 år: 40 %
Vid 20 år: 40 %
Vid 25 år: 30 %
Vid 30 år: 25 %
Vid 35 år: 20 %
Vid 38 år: 10 %
Vid 40 år: 5 %
Vid 43 år: 0–1 %

Lutealfasen
Lutealfasen är den period av menstruationscykeln som sträcker sig från ägglossningen till menstruationsblödningens första dag. Normalt sett är denna period 14 dagar, men kan även variera från mellan 10 och 16 dagar. Är lutealfasen för kort så hinner ägget inte fästa förrän slemhinnan börjar blöda.

Tecken på störd ägglossning
• Ingen mens alls
• Oregelbunden eller glest mellan menstruationerna, såsom 36 – 40 dagar
• Täta menstruationer på cirka 20 dagar

Orsaker till störd ägglossning
• Övervikt
• PCOS
• Undervikt
• Stress
• För mycket träning
• Sjukdom
• Hög ålder
• Cellgifter eller strålning
• Annan medicinering
• För tidigt klimakterium
• *Autoimmuna sjukdomar

*En autoimmun sjukdom är en sjukdom som orsakas av ett kroppens
immunförsvar felaktigt reagerar mot substanser som hör hemma i
kroppen. Exempel på autoimmuna sjukdomar är Diabetes typ 1,
Hashimotos sjukdom, Ledgångsreumatism, Multipel skleros (MS),
Sjögrens syndrom, SLE, Myastenia gravis, Goodpastures syndrom.

Sources:
Sjukvårdsrådgivningen http://www.sjukvardsradgivningen.se/
IVF clinic CuraÖresund http://www.ivfkliniken.se
Linnaeus Clinic http://www.linne.se/
Clearblue http://www.clearblue.info/se/Forsokerdublimedbarn .cfm

 

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.