villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Frågor och svar om äggdonation

1. På vilka sjukhus kan man få äggdonation?
I Sverige är det enbart på universitetssjukhusen, det vill säga i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Örebro och i Umeå.

2. Är det svårt att få tag på äggdonatorer?
Ja. En av orsakerna är att många kvinnor som vill donera ägg ångrar sig när de inser att behandlingen är ganska krävande. Det är inte lika enkelt som att donera spermier.

3. När föddes det första barnet som kommit till genom äggdonation i Sverige?
Tvillingpojkar, sommaren 2004.

4. Hur lång är väntetiden för äggdonation med egen donator?
Mellan 6 månader (den tid det tar för smittskyddstesterna) och upp till 1,5 år.

5. Hur lång är väntetiden för äggdonation med okänd donator?
Mellan 1 och 2 år.

6. Kostar behandlingen någonting för det mottagande paret?
I regel är det vanlig patientavgift som gäller, men olika landsting kan ha olika regler för vad patienten ska bekosta själv. Vissa universitetssjukhus låter det mottagande paret betala för äggdonatorns omkostnader.

7. Hur många försök får varje par?
Två till tre försök med färska eller frysta ägg.
Men det beror även på tillgången av donatorer vilket kan innebära att det endast blir ett försök.

8. Går det att få behandling på privata kliniker i Sverige?
Ja, det är möjligt att få privat behandlingen vid universitetssjukhusen i Umeå och i Malmö vid sidan om den offentliga vården.

9. Vilken behandling får äggdonatorn?
Hormonbehandling med nässpray under två veckor som trycker ner de egna hormonerna, därefter sprutor under tio dagar som stimulerar äggstockarna. Ultraljud och blodprover. 5 till 15 ägg plockas ut under lokalbedöving. Biverkningar som vallningar, svettningar, magsvullnad är vanliga. De går över efter avslutad behandling.

10. Vilken behandling får mottagaren?
Mottagaren får östrogentabletter och sedan progestersonvagitorier i samband med äggöverföringen. Eventuella biverkningar liknar dem vid klimakteriebehandling/p-piller.

11. Finns det åldersgränser för äggdonatorn, mottagaren och pappan?
Universitetssjukhusen gör alltid en individuell bedömning av alla inblandade, men generella åldersgränser innebär: Äggdonatorn ska vara mellan 25 och 38 år, mottagaren under 38 – 40 år beroende på vilket sjukhus år, (privat betalande mottagare i Umeå tillåts behandling vid ej fyllda 43 år), och pappan under 55 år.

12. Är det lika stor chans att bli gravid oavsett om man sätter in ett embryo eller två?
Nej, det är inte lika stor chans.

13. Hur många par har med sig egen donator? Gör man ofta ett byte med en okänd donator?
Ett fåtal kvinnor har anhörigdonator. Har man en känd donator med sig uppmuntrar klinikerna ofta paret att byta till en okänd donator för att undvika svåra etiska situationer mellan de inblandade då barnet växer upp. Kötiden blir inte längre för att man byter sin medföljande kända donator mot en okänd.

14. Hur ska man göra om man inte har något universitetssjukhus där man bor?
Troligtvis bekostar de flesta landsting äggdonationsbehandling på ett universitetssjukhus i ett annat län. Be om en specialistvårdsremiss till ett universitetssjukhus, eller till det universitetssjukhus som ens eget landsting eventuellt har avtal med. Det är inte säkert att man får välja vilket sjukhus remissen ska skickas till.

15. Äggdonation är tillåten i Sverige, men ändå åker fortfarande många par utomlands för att få behandling och betalar 50 000-60 000 kronor, varför?
Orsakerna till detta kan vara flera: Paret har genomgått sina två eller tre äggdonationsförsök i Sverige utan att lyckas bli gravida, kvinnan eller mannen anses för gamla för att få äggdonation eller paret vill inte vänta i flera år för att få äggdonation. Ensamstående kvinnor får enligt lag inte äggdonation i Sverige och åker därför utomlands.

16. Måste barn som fötts efter att de kommit till genom äggdonation registreras på något särskilt sätt?
Nej. Kvinnan som tagit emot ägget och fött barnet räknas som barnets moder och sambon/maken som lämnat spermierna och godkänt befruktningen som barnets pappa. Allt hanteras som vanligt, det vill säga pappan ska erkänna faderskapet om paret inte är gifta. Modern behöver inte erkänna något moderskap eller liknande.

17. Vems blodgrupp ärver barnet, kvinnan som donerat ägget eller kvinnan som bär fostret?
Barnet får sitt genetiska arv från pappan och kvinnan som donerat ägget. Blodguppen ärvs alltså inte från kvinnan som tagit emot ägget.

Källor: Universitetssjukhusens fertilitetsenheter.

 

av Helena Mayer

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.