villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Vad innebär det att ta emot donerade ägg?

Ett par som vill genomgå äggdonation måste genomgå flera medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar innan de kan bli godkända. Väntan på ägget kan därefter i värsta fall utsträcka sig till flera år eftersom tillgången på äggdonatorer är liten i Sverige.

För att bli godkänd som mottagare av ett donerat ägg måste en läkare först göra en medicinsk bedömning. I samråd med en beteendevetare, exempelvis en kurator, gör läkaren också en bedömning av parets psykologiska och sociala lämplighet som föräldrar.

Både mannen och kvinnan ska testas negativt för bland annat hiv, hepatit B, hepatit C och syfilis. Men en assisterad befruktning får ske om det bedöms att det inte finns några risker för att något av smittämnena eller sjukdomarna kan överföras till kvinnan eller barnet. Det betyder att till exempel sjukdomen hepatit B inte är ett oöverstigligt hinder för att få äggdonation.

Ingen bestämd åldersgräns
Några fasta åldersgränser för att kvinnan ska få ta emot ägg får inte finnas enligt lagen. Men en kvinna som passerat normal klimakterieålder får inte behandlas i Sverige. Vid en rundringning till universitetssjukhusen visar det sig att de har en generell gräns vid 38 till 40 år för kvinnor.

Riskerna ökar med en graviditet för kvinnan ju äldre hon blir. En kvinna som är äldre än 55 år och blir gravid drabbas lättare av diabetes, havandeskapsförgiftning (högt blodtryck, äggvita i urinen, blodpropp och dålig tillväxt hos barnet) eller andra komplikationer, visar studier.

Även för männen finns regler. Mannen bör inte vara äldre än att han kan ta del av föräldraskapet under barnets hela uppväxt. Men gränserna är flytande och hälsotillståndet har också betydelse för bedömningen.

– Alla är inte friska. Det måste man ta hänsyn till och inte utsätta mamma eller barn för stor livsfara. Men det här är svårt, den normala reproduktiva åldern tar ju slut. Kroppen ska överleva en graviditet och barnets uppväxt. Barnen måste också ha en rimlig chans att ha bägge föräldrarna i livet till vuxen ålder. Det är tungt att vara förälder, man måste orka hela livet, säger Lottie Skjöldebrand Sparre, gynekolog och universitetslektor vid Danderyds sjukhus.

Men i många länder utanför Sverige kan även kvinnor som passerat klimakteriet få äggdonation. I till exempel Italien och USA får kvinnor som passerat klimakteriet ta emot donerade ägg. Där har kvinnor i 60-65 års ålder fått barn genom äggdonation.

Donatorn hemlig för föräldrarna
Givaren och mottagaren matchas så de stämmer överens avseende ögon-, hår- och hudfärg liksom kroppsbyggnad. Paret får inte veta vem donatorn är, men däremot har barnet rätt att i mogen ålder få reda på donatorns identitet. Föräldrarna måste dock inte berätta för barnet om dess ursprung, vilket ses som ett problem av lagstiftarna. Därför ska läkaren i sin bedömning av föräldrarnas lämplighet väga in deras inställning till att berätta för barnet eller inte.

Maken eller sambon vars spermier används vid befruktningen måste skriva på ett papper där de godkänner att behandlingen genomförs. Kvinnan som tagit emot det donerade ägget räknas som barnets juridiska mamma både under graviditeten och efter förlossningen. Inga särskilda papper måste skrivas under efter förlossningen.

Det mottagande paret har inga skyldigheter att berätta om äggdonationen när de går till exempelvis mödrahälsovården. Men om kvinnan ska genomgå så kallat NUPP-test med ultraljud kan det vara lämpligt att berätta, eftersom risken för att barnet ska ha Down’s syndrom bland annat beräknas på kvinnans (och därigenom äggets) faktiska ålder.

Hormonbehandling för att ägget ska fästa
Kvinnan förbereds med hormoner för att livmodern ska kunna behålla det befruktade ägget. Hormonbehandlingen, som består av östrogentabletter och progestersonvagitorier får bland annat slemhinnan att växa i livmodern och hjälper ägget att fästa.

Östrogenbehandlingen pågår under cirka två veckor och progesteronet ges under några dagar före insättningen av ägget. Behandlingen fortsätter därefter under cirka tio veckor för att livmodern ska kunna behålla graviditeten. Moderkakan börjar efter åtta veckor själv producera det östrogen och progesteron som behövs för graviditeten.

Små risker för mottagaren
Hormonbehandlingen ger få biverkningar. Eftersom kvinnan oftast inte producerar några egna könshormoner, som adderas till hormonerna tillförda utifrån, blir risken för överstimulering liten. Mängden som ges motsvarar de hormoner en kvinna själv producerar vid en normal menscykel och vanlig graviditet. Många mår bra av att få östrogen, som också kallas för ett ”positivt hormon” och ger välbefinnande. Eventuella biverkningar kan likna dem vid klimakteriebehandling/p-piller.

Efter att äggen plockats ut från donatorns äggstockar och befruktats med spermier från mannen får de växa till några dagar i en provrörsskål. Det embryo som bedöms vara av bäst kvalité väljs ut och förs in i kvinnan via en plastslang samtidigt som läkaren använder av ultraljud. Om fler embryon överlevt och är av tillräckligt bra kvalité fryses de ned.

Ett befruktat ägg sätts in som regel
Läkarna rekommenderas av lagstiftarna att bara sätta in ett, i undantagsfall två, befruktade ägg, men i grunden är det ett medicinskt ställningstagande hos varje läkare. Bedömer en läkare att kvalitén på äggen är sämre sätts ofta två embryon in då risken för tvillinggraviditet anses liten. Yngre kvinnor får oftast bara ett befruktat ägg insatt eftersom de har större chans att bli gravida per insatt ägg och har fler år på sig att försöka än äldre kvinnor har.

Sätter man in fler än ett ägg ökar möjligheten för graviditet, men också för flerbörd, något läkarna vill undvika. Riskerna för komplikationer under graviditeten ökar om kvinnan blir gravid med tvillingar. Tvillingar föds också många gånger för tidigt och behöver då ofta långvarig intensivvård. Studier har också visat att kvinnor som tar emot två ägg oftare drabbas av högt blodtryck än andra, forskarna vet dock inte varför det sker.

Men parets önskemål kan krocka med läkarnas om hur många ägg som ska sättas in. Även om barnlöshet i dag är klassad som en kronisk sjukdom av det mindre akuta slaget så har kvinnan ingen rätt till behandling till dess att hon fött ett barn. Eftersom antalet behandlingsförsök ett par får är begränsat till två eller tre, beroende på landsting och behandlande klinik, vill många sätta in fler ägg per försök för att öka möjligheterna för en graviditet.

Chansen att bli gravid per embryoinsättning, eller per befruktat ägg, är drygt 40 procent (49 procent år 2001) visar statistik från Väestöliitto Infertilitetsklinik i Finland, en klinik för äggdonationsbehandlingar. Efter tre behandlingsförsök hade 80 procent av kvinnorna blivit gravida och fött ett barn.

Källor: Outi Hovatta, gynekolog och professor i assisterad befruktning vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Viveka Söderström Anttila, gynekolog och forskare, Väestöliitto Infertilitetsklinik i Finland, Lottie Skjöldebrand Sparre, gynekolog, forskare och universitetslektor, Danderyds sjukhus, Christina Bergh, GP021206, Sydsvenskan 030317.

 

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.