villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Tillgången på ägg och snäv lagstiftning gör att många söker sig utomlands

Antalet barnlösa par och kvinnor som vill genomföra äggdonation har ökat i Sverige.Tillgången på ägg, i kombination med svensk lagstiftning, sätter stopp för många som vill försöka bli gravida på det här sättet. I utlandet växer äggdonationsindustrin i takt med efterfrågan.

Sedan det blev tillåtet i Sverige har intresset för äggdonation ökat. Bristen på ägg är det som – hos alla de sju svenska sjukhus som har rätt att utföra äggdonation – i första hand förhindrar att fler donationer utförs per år.
– Vi har varken resurser eller ägg nog för att ta hand om alla patienter som skulle ha glädje av äggdonation. Vi prioriterar de som inte har några egna fungerande ägg, exempelvis där kvinnan genomgått cancerbehandling eller gått in i ett för tidigt klimakterium, berättar Ann Thurin Kjellberg, överläkare och chef på Sahlgrenska universitetssjukhusets donationsverksamhet.
– Vi föreslår äggdonation i de fall där vi har en anledning att tro att det är äggen det är fel på, och där traditionell IVF inte fungerat, fortsätter hon.

Detsamma gäller på de andra klinikerna. Kjell Wånggren är överläkare på akademiska sjukhuset i Uppsala. Han betonar att tillgången på ägg är det som i första hand styr hur många donationer man utför på hans klinik.
På alla sjukhus står par på kö för att ta emot donerade ägg. Vid Umeå universitetssjukhus har man för närvarande 150 par i kö. Under 2010 har man där som målsättning att kunna behandla 40 mottagarpar. Nils-Gunnar Solensten är överläkare och verksamhetschef vid IVF-kliniken i Umeå och han skulle gärna se att fler kvinnor valde att donera ägg för att minska kötiderna. Han får medhåll av sina kollegor längre söderut.

– Vi behöver alltid fler donatorer, hela tiden. För den som ordnar med en egen donator kan processen gå lite snabbare men vi erbjuder ingen egentlig förtur i själva behandlingen för den som själv har hittat en egen donator, säger Kjell Wånggren.
Bland de som själva ordnar med donator är det allra vanligast att en syster till kvinnan ställer upp, men även en väninna till paret är vanligt förekommande som känd donator. Oavsett om man väljer en känd eller anonym donator tar själva donationsprocessen mellan ett till ett och ett halvt år på de svenska kliniker som villhabarn.com kontaktat.
– Att det är en viss väntetid är faktiskt inte så dumt. Om det går kortare tid än ett halvår mellan beslut och donation är det inte så bra, man måste hinna reflektera. Vad har jag gett mig in på? Menar Ann Thurin Kjellberg.

Allt fler kvinnor väljer också att åka utomlands för att genomföra en äggdonation. Idag finns flera svenska företag som arrangerar donationsresor till bland annat baltikum, Polen och Finland. Enligt Ann Thurin Kjellberg är det i första hand kvinnor som i vill skaffa barn senare i livet, kanske efter 40, som väljer att själva betala för och åka utomlands för att ta emot donerade ägg. I Sverige får inte privatkliniker utföra äggdonationer.

– En äggdonation innebär en komplicerad koordination. Mottaggare och donator måste samordnas. Det är omständligt att göra ingreppet utomlands, men framförallt kostsamt, säger Ann Thurin Kjellberg.
Hon betonar vikten av att i förhand ta reda på så mycket fakta som möjligt om de kliniker man väljer mellan.
– Det finns många seriösa aktörer utomlands, men också de som inte arbetar enligt helt tydliga etiska principer.
Kjell Wånggren har sett exempel på donationer som genomförts utomlands och som lett till komplikationer.
– Vi möter ibland kvinnor som är äldre än 45 och som utomlands fått flera ägg på en gång. Det är inget bra. Det blir ofta jobbiga graviditeter med risk för missfall och stor belastning på kroppen.

Han fortsätter:
– I Sverige sätter vi alltid in bara ett ägg, Lagstiftningen förhindrar oss att sätta in fler. Vi har så pass fin teknik och får så goda resultat att det räcker med ett, säger han.
Samtidigt finns viss förståelse från läkarhåll för att kvinnor nu i större utsträckning väljer att söka sig utomlands.
– Den gruppen, kvinnor över 40, har vi ingen möjlighet alls att prioritera inom svensk sjukvård. Så jag kan samtidigt förstå att man väljer att åka utomlands när längtan efter barn blir stor, säger Ann Thurin Kjellberg.

 

av Mia Sahl

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.