villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Nya rön om orsaker till missfall

Två missfall räknas som något normalt hos kvinnor som försöker skaffa barn. Fler än så brukar utredas, men hos hälften av kvinnorna hittas ingen orsak. Forskare försöker nu ta reda på om immunförsvaret eller livmoderslemhinnan kan bidra till problemet.

Om en graviditet avbryts av sig själv före utgången av graviditetsvecka 22 räknas det som missfall, på fackspråk ofrivillig eller spontan abort. Cirka 20 procent av alla kända graviditeter slutar med missfall. Men ingen vet hur ofta kvinnor generellt får missfall eftersom flertalet sker så pass tidigt att kvinnan inte ens upptäcker det. Många gånger kommer missfallet som en vanlig, kanske lite mer riklig och försenad, menstruation.

Många drabbas någon gång

– Att man någon gång under sin fertila period får vara med om ett eller två missfall, räknas som helt normalt. De allra flesta blir ändå till sist gravida, säger Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi, vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet samt överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.



Kromosomrubbningar ofta orsaken

De flesta missfallen sker redan vid befruktningen och beror ofta på kromosomrubbningar. Ju allvarligare fel på kromosomerna, desto tidigare sker missfallet. Forskning vid Karolinska Institutet visar att vid så kallad missed abortion, när kvinnan måste genomgå en skrapning för att fostret inte stötts ut, beror 40 procent av missfallen på kromosomfel. 

Kromosomavvikelserna i äggen ökar ju äldre kvinnan blir. Det här är speciellt problematiskt eftersom allt fler kvinnor i Sverige skjuter upp sitt barnafödande. Forskning visar att kvinnan vid 40 års ålder har fel på 80-90 procent av sina ägg. 

Vanligast är missfall under de första tolv veckorna av graviditeten. Risken minskar successivt och efter den tolfte veckan är den betydligt mindre.



Utredning efter tre missfall

– Kvinnorna som utreds är de som har haft tre eller fler missfall med samma partner och ungefär vid samma tidpunkt i graviditeten. Hos ungefär 50 procent kan vi hitta en förklaring, säger Kristina Gemzell Danielsson. 

Under utredningen får kvinnan genomgå en gynekologisk undersökning för att utesluta eventuella missbildningar eller skador på livmoder, äggledare eller äggstockar. Även muskelknutor kan störa en graviditet. 

Halterna av olika hormoner som är viktiga för reproduktionen mäts i blodet liksom blodets förmåga att levra sig. Problem med blodets levringsförmåga, som ökar risken för blodpropp, kan leda till proppar i moderkakan. Kromosomerna undersöks och räknas (även hos mannen).

Fler orsaker till missfall

En del sjukdomar kan ge ökad risk för missfall såsom inflammatoriska tarmsjukdomar och systemisk lupus erythematosus, SLE. Man vet också att svårare kroniska infektioner kan ge problem.

– Övervikt är en riskfaktor för missfall och en av de vanligaste orsakerna till sekundär barnlöshet, det vill säga att man har fått ett barn men sedan inte lyckas få ett till för att man har gått upp i vikt. Man vet inte riktigt varför det är så här, men om man lyckas gå ner i vikt igen är det en bra behandling, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Hon tillägger att undervikt också kan vara en riskfaktor samt att det är viktigt med en sund livsstil; att undvika rökning, alkohol och droger och att motionera och äta en allsidig kost. Även ett högt intag av kaffe, bastubadande hos män (spermierna tål inte hög värme) och miljögifter kan öka risken för missfall.

Det smärtstillande läkemedlet ibuprofen, exempelvis Ipren, ska varken kvinnor eller män äta om de vill försöka få barn. Ibuprofen kan påverka både ägglossning, implantation (när det befruktade ägget fäster i livmoderslemhinnan) och sädesvätska.

Även stress kan öka risken. Så om man exempelvis har oregelbundna arbetstider och nattarbete och inte mår bra av det ska man försöka byta till dagarbete.

– Har man inte hittat någon orsak till de upprepade missfallen, så är det ”tender loving care” som gäller. Alltså att minska på stressen och försöka att må bra, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Missfall utan känd orsak

Hennes erfarenhet är att en del kvinnor blir besvikna över att man inte hittar någon orsak till missfallen.

– Men då ska man veta att det är något positivt att man inte har hittat någon orsak och att man ändå har en bra prognos för en lyckad graviditet, säger Kristina Gemzell Danielsson.

 Det är ofta en stor sorg att gå igenom ett missfall. En del kvinnor tycker att de inte bemöts på ett värdigt sätt av sjukvården utan viftas bort.

– Medicinskt sett anses ett eller två missfall som något normalt, så för patienen är det mycket mer dramatiskt än för personalen. För många är missfallet en chock och de behöver sörja. Där behöver omvårdnaden utvecklas. Vad man kan göra är att erbjuda samtalskontakt och extra mycket stöd och hjälp på mödravårdscentralen vid nästa graviditet, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Forskning kring oförklarade missfall

Det är ännu mycket som man inte känner till kring missfall. Hos hälften av kvinnorna förblir missfallen oförklarade och forskarna försöker ta reda på om störningar i livmoderslemhinnan eller immunologiska faktorer kan ligga bakom en del. Även mindre endokrina rubbningar med hormonhalter som ligger nära gränsvärdena kan ha betydelse.

Kristina Gemzell Danielsson och hennes forskargrupp forskar bland annat på livmoderslemhinnans funktion och vilken roll den spelar vid missfall. I dag vet man att hormonstimulering och skrapning kan störa den känsliga slemhinnan i livmodern. Rubbningar i livmoderslemhinnan kan påverka själva implantationen så att den inte går som den ska.

– Hos en grupp kvinnor med upprepade missfall har vi sett att deras livmoderslemhinna vid tidpunkten för implantationen ser annorlunda ut. Den är inte i fas och svarar inte på den normala hormonstimuleringen som den ska. Men vi vet inte riktigt hur vi ska behandla det. Där behövs det mer forskning, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Immunförsvaret undersöks

Att immunologiska faktorer kan orsaka upprepade missfall blir forskarna alltmer övertygade om.

– Egentligen är det fantastiskt att det över huvud taget går att bli gravid, att det inte sker en avstötning, eftersom spermien är främmande för kvinnans kropp. Implantationen är som en sorts transplantation, men även om kvinnan har antikroppar mot spermier så accepterar immunförsvaret dem, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Hon berättar att läkare i Göteborg på försök för många år sedan gav gammaglobulin till kvinnor för att minska risken för missfall, men det hade ingen effekt.

– Även vi har tittat på detta tillsammans med forskare i Australien och kommit fram till att en del av de oförklarade missfallen beror på brist på immunreglerande faktorer i sädesvätskan hos pappan, alltså inte hos mamman. Vid samlag utan kondom får kvinnan en sorts inflammatorisk reaktion på sädesvätskan och bildar antikroppar, vilket är viktigt, säger Kristina Gemzell Danielsson.

I djurförsök har forskarna också kunnat blockera den immunreglerande faktorn i sädesvätskan, vilket ledde till fler missfall hos honorna.

Forskarna tror att när kvinnan exponeras för vissa faktorer i sädesvätskan så sker en så kallad hyposensibilisering. Hennes immunförsvar vänjer sig vid och accepterar då mannens sädesvätska och spermier. Hyposensibilisering är annars en vanlig metod som används för att minska allergiska reaktioner på exempelvis pollen.

– I dag avråder man par från samlag, som genomgår provrörsbefruktning. Men studier har visat att par som genomgick IVF, provrörsbefruktning, och som hade samlag i anslutning till äggöverföringen hade färre missfall än de som inte hade samlag. Men mer forskning behövs på det här området, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Fysiskt och psykiskt lidande

Att gå igenom många missfall är både fysiskt och psykiskt påfrestande och Kristina Gemzell Danielsson tycker att det är viktigt att paret funderar över om det är värt det eller om det finns andra alternativ. Det är också viktigt att inte glömma bort det man redan har. Kanske har man redan ett barn och får till slut slå sig till ro med det.

– En del blir så ohyggligt fokuserade på detta att de knappt lever och paret glider isär, säger Kristina Gemzell Danielsson. 

Men hon ger inga generella råd till kvinnor som genomgått många missfall. Kvinnan och mannen måste själva komma fram till när det är dags att sätta punkt.

– Det finns ingen som kan säga när man ska ge upp. Det finns ju de som har försökt tio gånger och så fungerar det plötsligt.



Länkar

Läs mer om missfall och ofrivillig barnlöshet i magasinet Medicinsk Vetenskap nr 3/2010 på Karolinska Institutets webbplats: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=37314&l=sv
Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-o…svar/Missfall/

 

av Helena Mayer

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.