villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Frågor om juridik: Johanna Svensson

Johanna Svensson är jurist på Jensplus juridik i Göteborg. Hon svarar på frågor om vem som blir vårdnadshavare vid donation, vilka konsekvenser ”fader okänd” medför med mera.

 

 

Fråga: Jag och min fru, båda 37 år har påbörjat IVF behandling för lesbiska med donerade spermier på Fertilitetskliniken, Huddinge. Vi gjorde först två inseminationer som inte blev något och gick sedan över till IVF. Det blev dock ingen graviditet på det första försöket och sedan blev det sommaruppehåll. Under sommaruppehållet kom vi dock i ett lite annat läge, då ett bögpar vi känt en tid, föreslog att vi skulle skaffa barn tillsammans med dem. Vi hade från början övervägt att ha en eller två pappor till vårt/våra barn men inte funnit någon lämplig kandidat och därför satt igång själva. Men när alternativet sedan kom kändes det lockande samtidigt som vi ju kommit en bit i vår process själva. Vi blev omtumlade glada och förvirrade och där är vi nu. Nu har det dock sommaren gått och vi tog lite extra betänketid och pausade en extra månad i och med att vi kände oss så osäkra på vårt beslut. Under den tiden försöker vi ta reda på så mycket som möjligt om detta nya alternativ.

Vår önskan är i så fall att en av oss mammor och en av männen blir de biologiska föräldrarna (ägg/spermier) till det första barnet och sedan de andra två till det andra barnet. Vi har fått rekommenderat av vänner att vända oss till AVA kliniken i Åbo för detta. Nu undrar vi hur det blir rent juridiskt om vi gör det i Sverige respektive Finland eller Danmark. Blir jag och min fru vårdnadshavarna och den av papporna som donerar “bara” en donator? Hur skall man bära sig åt för att den mamma som bär barnet och den pappa som donerat spermierna blir de biologiska föräldrarna, vilket givetvis är pappornas önskan.

Tacksam för svar MVH Linda

Svar: Hej Linda. Den variant ni är inne på här med känd donator av spermier från ett annat par genomförs inte i Sverige, här är det bara gifta par som kan få hjälp med assisterad befruktning. Inseminationen måste alltså ske utomlands i företrädelsevis Finland eller Danmark. I Sverige kommer barnets biologiska föräldrar d.v.s. den man som donerat spermierna och den kvinna som burit och fött barnet räknas som föräldrar och bli vårdnadshavare. Den man som donerar spermier kommer alltså att bli far till barnet både juridiskt och biologiskt.

Fråga: Jag undrar hur ett barn med “fader okänd” stämplat i handlingarna kan komma att behandlas? Var kommer dessa uppgifter att synas? Är de offentlig handling? Vilka instanser ser detta? Läkarvården, BVC, diverse myndigheter?

Vilka konsekvenser ger “fader okänd”, utöver att inte vårdnaden delas med någon, arvsrätt inte finns – men något annat? Kan barnet komma att bli diskriminerat på något vis? Direkt eller indirekt? Dessutom undrar jag hur hanteringen är då ett barn fått en felaktig fader registrerad? Då man kommer till Familjerätten för att påtala detta, hur hanteras det? Vilka påföljder kan det bli? Juridiska, ekonomiska eller på annat vis? Hur lång är en sådan process?

Den man som tidigare felaktigt varit registrerad som biologisk fader, kommer han att därefter ha några specifika rättigheter då det biologiska faderskapet upphävts? Har tiden personen varit registrerad någon betydelse? Hur hanteras det om en felaktigt registrerad biologisk fader vägrar frånsäga sig faderskapet, och tillika vägrar utföra DNA-analys? Samt hur långt drivs ett ärende där fader är okänd? Förhör i vilken grad? Efterlysningar o s v?

Vänliga hälsningar Matilda

Svar:
Hej Matilda

Jag ska försöka bena upp dina frågor och svara på dem, men först kan jag säga rent allmänt att myndigheternas skyldighet att reda ut vem som är biologisk far till ett barn är mycket långtgående.

1. Vem som är registrerade föräldrar till ett barn är uppgifter som finns i folkbokföringen på Skatteverket som en öppen uppgift. Vem som helst som har personnumret på barnet kan kolla upp detta precis som på vem som helst av oss. Detta är inga skyddade uppgifter på något vis, och jag förmodar att det är dessa uppgifter som kommer upp när BVC och vårdcentralen m.fl. slår in personnumret i sina databaser.

2. Utöver att den juridiska vårdnaden inte delas med någon och att arvsrätten försvinner så innebär inte en oregistrerad faderskapsuppgift några konsekvenser.

3. Om ett barn fått en felaktig faderskapsuppgift registrerad så ska denna tas bort och en utredning om vem som är den verklige fadern inledas. Detta är socialtjänstens uppgift och de börjar givetvis med att fråga modern. Socialtjänstens skyldigheter i en sådan här fråga är stora och en utredning kan ta i princip hur lång tid som helst, men finns det inga uppgifter och modern inte vet, kanske var utomlands vid tillfället, ja då är ju uppgiften omöjlig att lösa. Att en felaktig faderskapsuppgift är registrerad innebär inga påföljder i sig straffmässigt eller skadeståndsmässigt, men om den ”felaktiga” fadern har betalat underhåll ska detta vanligtvis betalas tillbaka.

4. Om ett faderskap upphävs p.g.a. att det varit felaktigt registrerat så beror konsekvenserna på vilken kontakt barnet och ”fadern” haft tidigare. Om barnet i alla hänseenden har haft mannen som sin pappa så kan barnet p.g.a. detta ha rätt till umgänge med honom. Tiden personen har varit registrerad har ingen betydelse utan det är förhållandet som mannen och barnet haft till varandra som är av betydelse. Umgängesfrågan kan avgöras i domstol om modern och den felregistrerade fadern inte kommer överens. Det är svårt att få till en rätt till umgänge på sådana här grunder där ”fadern” blir en person som står barnet nära, men utan några biologiska band, men det är möjligt.
Om en felaktigt registrerad fader inte går med på en DNA analys så kan han tvingas till detta genom domstolsbeslut och i den absolut yttersta förlängningen polishämtning.

Fråga:

Jag är en ensamstående tjej som har planer på att skaffa barn tillsammans med en vän.Eller rättare sagt en bekant som jag träffat via nätet. En kille som är villig att ställa upp som donator.

Han har inga anspråk på föräldrarskap. Och det är vad jag önskar, jag vill ha ensam vårdnad. Däremot är jag bekväm med att i framtiden låta mitt barn veta vem som är hans/hennes pappa. Och jag kan även tänka mig att donatorn har kontakt med oss om han vill det. Men jag vill inte att han har några rättigheter eller anspråk. Jag vill också att han ska känna sig säker på att jag inte kommer att begära något underhåll eller ha några andra ekonomiska krav på honom. Är detta möjligt rent juridiskt att han inte ska kunna ställa några krav på mig eller barnet i framtiden att jag inte ska kunna ställa krav på honom?

Förväntas det inte att jag ska uppge vem som är fadern? Jag menar frågar de inte på mödravården eller på BB eller Socialnämnden? Kan jag säga att det är en anonym donator? Har för mig att jag hört talas om detta då insemination görs på klinik med anonym donator. Men då har man kanske ett intyg från kliniken att så är fallet?

MVH Catarina

Svar: Juridiskt sett är din situation knepig. Föräldrabalken utgår ifrån att barns bästa per definition är att ha två rättsliga föräldrar. Rättsligt föräldraskap ger barn rätt till bland annat underhåll, umgänge och arv. Lagstiftarna har därför valt att lagen så långt som möjligt ska se till att barn får två föräldrar. Ni som vill vara föräldrar ensamma faller utanför reglerna.

Socialnämnden har skyldighet att utreda faderskapet och se till att det fastställs. De ska inte ta lätt på uppdraget. De kan till exempel tvinga en presumtiv pappa att göra DNA-test. Om de bedömer att du inte bidrar till utredningen utan giltigt skäl finns det även risk att du förlorar det underhållsstöd som ensamstående föräldrar kan få. Socialnämnden lägger dock ner faderskapsutredningar för kvinnor som inseminerat utomlands i länder där spermadonatorn enligt lag är anonym. De visar detta genom kvitto från fertilitetskliniken. Däremot ska socialnämnden genomföra utredning om du uppger att du på egen hand ordnat med spermadonator, oavsett om ni har kommit överens om att han ska vara anonym. I det fallet lägger socialnämnden ner utredningen först om det inte finns tillräcklig information att gå på eller om det har inletts en adoptionsprocess.

Blir din spermadonator rättslig förälder kan han begära vårdnad och umgänge, du kan begära underhåll och barnet har rätt att ärva honom. Är ni överens om att inte aktualisera detta händer inget och du kan i praktiken fortsätta som ensam förälder. Men om någon av er skulle ändra sig har den andra inget juridiskt skydd. Dessutom gäller arvsrätten i vilket fall.

Par som får barn genom spermadonation som de ordnat själva eller utomlands har möjlighet att adoptera barnet så att de båda blir föräldrar. I det fallet klipps alla juridiska band med spermadonatorn. Adoption handlar dock bara om att lägga till eller byta ut en förälder. Din donator kan inte adoptera bort barnet om det inte finns någon som han adopterar till, och du är redan förälder.

Summan av kardemumman så kommer socialnämnden försöka se till att din spermadonator blir fastställt som fader med alla rättigheter och skyldigheter det innebär. Det enda sättet att idag vara helt säker på att bli ensam rättslig förälder är att inseminera anonymt utomlands.

Frågan besvarades av Erik Mägi, jurist på Jensplus juridik i Göteborg.

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.