villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Ny äggfrysningsmetod öppnar många möjligheter

Den nya tekniken för att frysa in obefruktade ägg har visat mycket bra resultat i ett flertal studier. När metoden sprids öppnas nu möjligheter för kvinnor som vill förlänga sin fertila period.

Ett problem i vårt samhälle är att vi bildar familj allt senare. Studier och karriär tar både tid och kraft och stressen när den biologiska klockan tickar är svår för många kvinnor. Nu öppnas nya möjligheter för denna grupp. Sedan hösten 2011 kan svenska kvinnor som är oroliga för att inte hinna få barn i tid frysa in ägg med en ny frysteknik, så kallad vitrifiering.

Tekniken har utvecklats i bland annat Atalanta i USA och Valencia i Spanien. I korthet innebär den att man blixtsnabbt fryser ner äggen till -196 grader med hjälp av flytande kväve. Den frysteknik man använt tidigare är långsammare och har fungerat dåligt på obefruktade ägg. Iskristaller bildas vid nedfrysningen vilket skadar äggcellen, som är kroppens största cell och extra ömtålig.

Nordic IVF Center vid Göteborgs Kvinnoklinik var först i landet med att erbjuda behandlingen till friska kvinnor som vill skjuta upp sitt barnafödande av så kallat sociala skäl. Fertilitetscentrum på Carlanderska i Göteborg räknar med att starta en liknande verksamhet hösten 2012. De genomför just nu den första svenska studien av tekniken.

40 par som genomgått IVF-behandling vid klinken har donerat ett av sina ägg till studien. Ägget har frysts ner med tekniken för att sedan direkt tinas upp igen. I flera fall gav det upptinade ägget det bästa embryot.

– Vi ville vara säkra på att tekniken verkligen fungerar innan vi börjar marknadsföra den. Resultaten hittills är mycket lovande, säger Göran Westlander, verksamhetschef på Fertilitetscentrum på Carlanderska i Göteborg.

Första barnet i Sverige fött
Nyligen föddes det första barnet i studien och ytterligare två par kommer att föda inom kort. Chanserna med de upptinade äggen verkar precis lika bra som med de färska, enligt Göran Westlander.

– Om två, tre år tror jag att tekniken kommer att finnas på de flesta kliniker i Sverige. Den kommer att spridas snabbt, säger han.

Även internationella studier av tekniken har visat mycket goda resultat. I snitt 90 procent av de ägg som fryses ner överlever upptiningen och förutsättningarna med de äggen är i princip desamma som med färska ägg.

Singelkvinnor typiska patienter
På Nordic IVF Center vid Göteborgs Kvinnoklinik har ett 30-tal kvinnor hunnit frysa in ägg sedan hösten 2011. Den typiska patienten är 37-38 år gammal och har nyligen brutit upp ur en relation, enligt Anna Lena Wennberg, läkare på kliniken.

– De har kanske hoppats på att det skulle bli en graviditet i relationen. Nu inser de att det kommer att ta tid att träffa en ny partner och är rädda att hinna bli för gamla. Några av dem levde också i en relation där mannen inte ville eller kunde bli förälder just nu, säger hon.

Anna Lena Wennberg själv var tveksam till verksamheten till en början, men efter att ha träffat kvinnorna har hon ändrat uppfattning.

– Jag har insett att detta är något som många behöver. Längtan efter barn försvinner inte för att man blir äldre. Idag åker många kvinnor utomlands för äggdonation. Det här innebär en möjlighet att istället skapa en egen äggbank och bli sin egen äggdonator. Förutom att barnet då får den genetiska tillhörigheten behöver man inte utnyttja kvinnor i andra länder. Kvinnan själv tar riskerna, besväret och kostnaderna, säger hon.

Viktigt upplysa om risker
Karolinska universitetssjukhuset har använt tekniken i omkring fem år, men enbart på patienter som har medicinska skäl att frysa in ägg, till exempel kvinnor som ska genomgå en cancerbehandling.

Outi Hovatta, professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, tycker att det är bra att fler nu får tillgång till tekniken. Men hon betonar att de kliniker som erbjuder behandlingen också måste upplysa om riskerna, och att beslutet att genomgå behandlingen alltid bör vara kvinnans eget.

– Kvinnan genomgår samma hormonbehandling som vid en vanlig IVF och behandlingen är förenad med både risker och obehag. Det finns exempel i USA där kliniker börjat marknadsföra behandlingen som en bra present till unga flickor. Det är ingen utveckling jag vill se i Sverige, säger hon.

Den allvarligaste risken med behandlingen är så kallad överstimulering, då kvinnans äggstockar producerar för många ägg. Bland annat kan det leda till en störning i vätskebalansen i kroppen.

– En del, framför allt unga kvinnor, reagerar mycket starkt. Det finns några kända dödsfall i världen, bland annat ett i Finland, säger hon.

Behandlingen är inte heller någon garanti för att det blir ett barn i framtiden.

– Det genomsnittliga chansen att bli gravid om kvinnan är ung och frisk är ungefär sju procent per ägg, enligt statistik från stora äggdonationsprogram i världen, säger Outi Hovatta.

Åldersgräns på 40 år
Nordic IVF Center vid Göteborgs Kvinnoklinik har idag satt en övre rekommenderad åldersgräns på 40 år för behandlingen. Före behandlingen görs en fertilitetsutredning där kvinnan tar olika prover och läkarna bedömer chanserna för att behandlingen ska lyckas.

40 år är den åldersgräns som landstingsklinikerna i Sverige idag använder vid IVF-behandlingar och ett riktmärke som Outi Hovatta tycker är bra. Efter 35 år minskar kvinnans fertilitet snabbt och vid 41-42 års ålder är chanserna små att behandlingen ska lyckas.

– Men i 35-årsåldern är det inga problem för de flesta, säger hon.

Andra användningsområden
Den nya vitrifieringstekniken kan också komma att innebära andra viktiga förbättringar av fertilitetsvården. Till exempel kan den få stor betydelse för äggdonationsbehandlingar. Universitetssjukhusen i Sverige använder redan tekniken till att skapa äggbanker med donerade ägg.

– Tidigare, när man bara kunde använda färska ägg, var äggdonatorn och kvinnan som skulle få äggen tvungna att synkronisera sina cykler med hjälp av hormoner, säger Göran Westlander.

Det finns också par som av etiska skäl inte vill frysa in levande embryon efter en IVF-behandling, och som därför inte vill befrukta så många ägg i taget. Med den nya tekniken kan de nu istället frysa in obefruktade ägg, vilket kan upplevas som mindre problematiskt.

Vitrifieringstekniken kan också förbättra graviditetschanserna vid IVF om mannen har få livsdugliga spermier. Om mannen inte har några bra spermier vid tillfället då kvinnan tar ut ägg kan äggen frysas in och användas senare.

Metoden kan också få stor betydelse för traditionella IVF-behandlingar. Idag fryser de flesta kliniker in överflödiga embryon med den gamla frystekniken. Embryona har då ungefär 75 procents chans att klara upptiningen, och chanserna att bli gravid är något lägre än med färska embryon.

– I Valencia använder de nu i stort sett alltid vitrifieringstekniken, även vid vanliga IVF:er. Resultaten har varit mycket bra. Allt beror förstås på vem som gör det, det tar tid att lära sig tekniken. Men det kan bli en viktig förbättring även av IVF-behandlingarna, säger Anna Lena Wennberg.

 

av Karin Tideström
Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.