villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Karins berättelse: Mamma vid 50+

Du som funderar över om du hunnit blivit för gammal för att skaffa barn, eller du som av någon anledning inte har egna ägg som fungerar för IVF. Det är framförallt för dig jag vill berätta hur vi gjorde. Detta är min berättelse. Självklart kan alla läsa men fokus är riktad till er som hunnit bli lite till åren.

Vi vet att ibland går livet bara för fort och rätt som det är kommer man på att tiden och den biologiska klockan tickat iväg. Och så står man där och man har inte hunnit med det som de flesta anser är det viktigaste i livet. Att skaffa barn. Som väl är, i dag finns det många möjligheter. Även för dem som förr fick förbli barnlösa. Kunskapen och tekniken finns men tyvärr erbjuds den inte för alla i vårt land. Har du hunnit bli över 40 år finns det knappast någon klinik som hjälper dig, även om det inte alls är olagligt, däremot inte etiskt rekommenderat vilket de flesta, om inte alla, kliniker följer.

Jag hade hunnit bli något år över 50 år när vi förstod att det inte alls var för sent.

Jag hade barn sedan tidigare men det hade inte min man. Jag visste att “få barn”, att bli pappa var en längtan han hade haft länge. Jag började läsa på om IVF, äggdonation och surrogatmammor. Jag plöjde igenom alla klinikers hemsidor både här hemma och i utlandet. Jag läste på olika forum och kom fram till att det var många, framförallt i England och USA, som skaffade barn väldigt sent.

Jag tog kontakt med flera kliniker runt om i världen, allt från Indien, USA, England, Öststaterna och till slut Grekland. Jag upptäckte att priserna skilde sig markant mellan de olika klinikerna och att en del verkade mer seriösa än andra. De flesta visade på höga siffror på antalet födda barn. Vad skulle man tro på? När jag sedan fick tag på kliniken i Athen, EMBIO Medical Center, förstod jag att jag hittat rätt. Det bemötandet och snabba servicen jag fick var oslagbar. Man kunde tro att de jobbade dygnet runt. Vi bestämde oss genast att detta var den rätta kliniken för oss. De hade ingen väntetid och priserna var inte högre än någon annanstans.

Som några av er kanske upptäckt så är det inte heller lätt att hitta en gynekolog här hemma som vill åta sig att göra alla testerna som behövs inför en IVF-behandling om man nu hunnit bli lite äldre. Jag hittade en som gjorde testerna, men som inte ville skriva ut hormonerna. Det var inte etiskt riktigt sa de. Av vår grekiska klinik fick jag då tips om en klinik i Stockholm som även kunde tänka sig skriva ut de mediciner jag skulle behöva. Annars skulle EMBIO skicka dem till mig från Grekland, vilket jag också föredrog, då de visste exakt vilka mediciner som jag skulle behöva. Däremot fick kliniken här hemma sköta allt annat, som ultraljud och alla andra förberedelser.

Jag hade fortfarande egna ägg men vi valde att inte använda dem då riskerna för missbildning och missfall var större med äldre ägg. Jag hade också läst vad äggdonation handlade om och hur mycket faktiskt den bärande mamman ändå påverkade det lilla barnet. Det räckte för mig.

Vi satte igång med förberedelserna tillsammans med vår grekiska klinik och några veckor senare var vi igång. Vi hade fått välja ut en passande donator och de hade även fått en bild på mig för att kunna matcha bättre. Jag fick medicinerna hemskickade med budfirma, som körde dem till min dörr och så var behandlingen igång. Förberedelserna tog bara ett par veckor, förutom p-piller som jag fick äta någon månad innan för att komma i fas med mensen och för att inte få egen mens som kunde störa behandlingen. Äggdonatorn sattes i gång samtidigt med mig och så hoppades vi bara på att hon skulle producera många fina ägg.

Vi bokade hotell mitt i Athen för att kunna njuta lite av resan på ett mer ”turistiskt” vis. Vi tänkte att om behandlingen inte lyckades så hade vi ju ändå fått en liten semester. Självklart kan man ju stanna hur länge som helst men vi valde att ta det på tre-fyra övernattningar. Direkt när vi landade åkte vi till kliniken för att lämna spermaprov och två dagar senare åkte vi dit igen för att göra transfern till mig. Sedan vilade jag en dag på hotellet och nästa dag flög vi hem.

Själva proceduren med överförandet är mycket enkel och smärtfri och personalstaben på kliniken ser verkligen till att du känner dig väl behandlad och trygg. Stämningen är glad och hjärtlig och allt flyter på utan fördröjningar. Du väljer också i samråd med Dr Paraschos hur många ägg du vill sätta in. I Sverige sätter man oftast in ett, men vill du prova med fler är det upp till dig. Chansen att bli gravid ökar ju med flera ägg men risken för flerbörd ökar också, så det måste var och en överväga.

När allt sedan var över och vi hade kommit hem fortsatte jag med medicineringen, blodförtunnande sprutor och progesteron tillkom och redan efter nio dagar plussade vi. Tyvärr fick jag missfall i vecka fem, och självklart blev vi ledsna men vi var glada ändå för nu visste vi ju att det faktiskt fungerade. Vi provade en gång till någon månad senare, den gången fastnade det inte alls.

Fortfarande visste vi ju att det kunde gå så vi valde att prova en tredje gång och då blev jag gravid igen. Med tvillingar! Det som var skillnaden den här gången var att vi valde en donator med samma blodgrupp som jag. Jag vet inte om det spelade någon större roll men i alla fall så fungerade det.

Min graviditet var så gott som besvärsfri. Jag hade vid mina tidigare graviditeter alltid haft mycket smärtsam bäckenbottenuppluckring men den här gången kände jag inget av det. Läkarna på Danderyd hade sina farhågor kring min graviditet på grund av min ålder förutom de andra riskerna som finns vid tvillinggraviditeter. Jag kunde tycka att de ”målade fan på väggen”. Jag var själv mycket bra påläst. En tvillinggraviditet i sig är en riskgraviditet och min ålder kunde ju påverka negativt. Men med facit i handen så vet vi nu att det här var en av de lättaste graviditeter jag haft. Jag var visserligen illamående i 17 veckor och hade halsbränna tidigt men annars gick allting hur bra som helst.

Jag jobbade heltid till vecka 33 och gick sedan på halvtid fram till två veckor innan förlossningen då jag slutade jobba helt. Läkarna trodde att jag skulle föda i förtid, för det var vanligt vid tvillinggraviditeter. De ville sjukskriva mig redan vecka 25 för säkerhets skull. Jag ansåg det helt onödigt då jag mådde utmärkt, så jag fortsatte att jobba.

Jag gick på all de kontroller som tvillingmammor går på och då alla flöden till bebisarna var hundra procent och jag mådde utmärkt så fick jag gå till vecka 38, då jag förlöstes med planerat kejsarsnitt. Jag fick välja om jag skulle föda vaginalt eller med snitt, men vi valde snitt för att inte riskera något när allt hade gått så bra hittills.

Barnen, en pojke och en flicka var helt friska och vägde 2500 och 3000 gram och de mår prima idag, tre månader gamla. Själv mår jag också fint och har redan kommit i mina gamla jeans .

Att bli förälder är alltid en omställning och vi måste erkänna att bli tvillingförälder är mycket tuffare än att få ett barn. Vi har haft fullt upp, knappt sovit på två månader och tiden räcker inte till något annat än barnen. Men bebistiden är så kort och underbar, så lite sömnlösa nätter klarar man av, även om det är tufft just när det pågår.

Så, till dig som funderat på att skaffa barn och hunnit bli lite äldre vill jag säga att det är inte för sent bara för att du hunnit bli äldre än vad den svenska “etiken” säger. Så länge du är frisk i övrigt är det fullt möjligt att bli mamma vid 50 +.

Det är som den där reklamsnutten om en speciell hudkräm säger, ”fifty is the new forty”. Och så är det ju.
Dessutom har livmodern ingen ålder så länge den mår bra, det är äggen som blir gamla eller avtar helt.

Jag vet också att många gånger har vi förutfattade meningar kring vården i Sydeuropa, men så behöver det verkligen inte vara. Trots de ekonomiska problem som Grekland har idag med en sjukvården som håller på att utarmas på grund av detta, så fungerar EMBIO-kliniken som vanligt och jag kan varmt rekommendera den för den som går i barntankar.

Karin

 

av Annika Folcker
Fler atiklar inom samma ämne
10 kommentarer
  1. archyca skriver

    Hej Karin

    Läste din artikel på sajten här grattis och vad roligt för er

    Jag är 46 och mina provsvar visade dess värre fsh för högt och min äggreserv var <1 så jag fttar inget men fick du äggstimulerande mediciner eller hur gick det till hur käns det för dig att vara mamma vid denna ålder….

  2. bligravid skriver

    hej archyca
    skriv gärna i min brevlåda här..”bligravid” så kan jag förklara mer ingående för dig..men du ska inte känna att hoppet är ute för er..tvärtom..jag kan hjälpa dig med kontakterna mm. ni behöver../karin

    1. Sylvia999 skriver

      Hej Karin.
      Jag är ofrivilligt barnlös. Jag träffade min man sent i livet. Jag var 42. Vi gifte oss 2008 då blev jag 45. Nu har vi försökt i 8 år att få barn men det går inte längre nu. För nu har jag ingen mens längre. Jag känner mig ung och orkar jätte mycket. Har varit med i landslaget och idrottat på elit nivå många år. Så jag skulle definitivt orka med att leka med mitt barn.
      Har lite frågor.
      Går det fortfarande att plantera in ägg fastän man inte längre har mens?
      Vad kostar det?
      Läste din historia och blev så glad. Vill ju så gärna ha en bebis. Är ju för gammal att adoptera också. Jo ett äldre barn. Men vill ju vara med från början.

    2. archyca skriver

      Hej igen ja det var konstigt efter att jag skrev så blev jag gravid allt såg bra ut tills vecka 11 då släppte det tänkte höra med dig om man har regelbunden mens så är det ju också att man har ägglosssning men varför blir det inget har du några tips på äggstimulerande tabletter eller liknande jag ska ge fanken i detta o få ett barn till vill inte att min son ska bli själv hur ska jag gå till väga…..

  3. Aileen skriver

    Hej!

    Vilken hoppfull berättelse! Tack!
    Nu undrar jag bara hur jag ska göra…jag är singel…och 43, ingen ålder kanske men jag hade nästan noll chans sa min gynekolog för 1,5 år sen, enligt de klassiska prover som jag tog.(min akupunktör höll inte med!)
    Jag testade ändå en gång i Danmark men det bidde inget.

    Jag vill ju helst använda egna ägg o undvika äggdonation så länge som möjligt men det kostar mkt att åka till Danmark så det kan ju komma att ruinera mig.

    Har någon något tips?

    Vänligen, Aileen

  4. bligravid skriver

    Hej Aileen
    Jag tror tyvärr din gynekolog kan ha rätt..men man kan “kicka igång”även egna ägg om de fortfarande finns..men..man ska inte tro att det fungerar för alla..dessutom är missfallsrisken högre med “gamla” ägg har jag förstått..men..jag är inget proffs på sånt utan föreslår att du kontaktar mig så kan du få direktkontakt med läkare som vet och kan…/Karin

  5. bligravid skriver

    hejsan
    ja, om din livmoder är frisk så går det att plantera in embryon, helt donerade eller bara med donerat ägg och med din mans sperma, vilket som…du behöver bara ha en del hormonbehandlingar men det fungerar….en livmoder, till skillnad från ägg, har ingen ålder så länge den är frisk..så absolut…du kan försöka att bli gravid 🙂

  6. klippan skriver

    Hej
    Har kontaktat embio, valde ni att använda din mans eller donator funderar på embioadoption för bättre resultat då jag är 50 plud goda råd mottages ska till syockholm för första proverna för att se om det är möjligt

  7. Femtioplus skriver

    Hej Karin! Blev så lycklig 🙂 när jag läste ditt inlägg ! Jag har sent i livet mött min drömprins och vill så gärna ge honom ett barn , trots att jag är fyllda 51!!! Jag har regelbunden mens och har 4 barn sen tidigare. Vad kan jag göra här i Sverige innan jag tar kontakt med kliniken i Athen? Var nyss hos gynekologen som tyckte att jag skulle använda preventivmedel då jag förmodligen hade ett tidigt missfall. Jag frågade om det fanns ” risk ” att bli gravid vid min höga ålder och hon svarade att så länge man har regelbunden menstruation så finns ” risk ” för graviditet. Jag frågade också hur Sveriges äldsta mamma kunde bli gravid vid 58 år? Gynekologen sa då HORMONSTIMULERING . Hm, kan hon bli gravid vid 58 så kan väl jag försöka som ” bara ” är 51, tänkte jag! 🙄

  8. Janna skriver

    Hej Karin, jag lyckades med graviditet och det blev en pojke och en flicka. Efter graviditet försvan lite känsel i fötter spesielt på morgonen när man vaknar då käns att man går som på trä…
    Vi lyckades och glada och det är stressig med två små barn i mina ålder men min sambo vill ha flera barn och vi har 5 frysna embrioner. Han vill ha flera barn och jag vet inte om jag kan klara en graviditet till samtidigt får man känsla om jag inte försöker då som jag överlämnar barn där på kliniken (( men på grund av höga ålder kan jag hinna endast med en graviditet till sedan det är förbjudet på grund av åldersgräns.
    Vill fråga för du också använde egg donation, vad skulle du rekommendera om du var på min plats. När jag läste första gången din artikel då du gav mig hopp och jag lyckades men väldig orolig vad ska jag göra med resten av embrio, donera el till labb, el försöka en gång till?
    Din svar skulle bli till hjälp, måste bestämma snart.

    Janna

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.