villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Frysta ägg ger cancerdrabbade kvinnor ökat hopp om barn

Kvinnor som insjuknar i cancer och behandlas med cellgifter riskerar att bli sterila. Tack vare en fertilitetsbevarande behandling på Akademiska sjukhuset, kan numera även kvinnor med akut leukemi, slippa ofrivillig barnlöshet och få chansen att bli biologiska föräldrar. Men informationen behöver förbättras om dessa möjligheter.

– Män som insjuknar i cancer har sedan länge erbjudits möjligheten att frysa ned spermier inför cytostatikabehandling för att senare kunna bli föräldrar. Sedan ett tiotal år erbjuds även kvinnor i fertil ålder möjlighet att frysa ned ägg och senare bli biologiska föräldrar. De senaste åren har vi haft flera kvinnor som en tid efter avslutad leukemibehandling fått barn med denna metod, säger Martin Höglund, överläkare på hematologen.

Cytostatikabehandling innebär att både cancerceller och normala blodbildande celler slås ut, med risk för att äggstockarnas funktion försämras och åldras i förtid. Kvinnor med akut leukemi får dessutom ofta benmärgstransplantation, som i nio fall av tio gör dem sterila. Men i dag kan både spermier, ägg och äggstocksvävnad frysas ned och sparas tills patienterna blivit friska, för att då användas i samband med provrörsbefruktning, IVF.

Till skillnad från män, som erbjuds fertilitetsbevarande behandling innan cytostatikabehandlingen påbörjas, måste kvinnor med akut leukemi vänta lite. De är oftast alltför sjuka i sin leukemi i det akuta skedet.

– Vi brukar vänta tills man fått ett par cytostatikabehandlingar och sjukdomen tryckts ned. I samråd med läkare på fertilitetslaboratoriet görs då en bedömning. Om det blir aktuellt får görs ett kortare uppehåll i cancerbehandlingen för att möjliggöra fertilitetsbevarande behandling. I Uppsalaregionen är det fem-sex kvinnor med akut leukemi per år som kommer i fråga, berättar Martin Höglund.

Fertilitetsbevarande behandling steg för steg

  • Under ett par veckor får kvinnan en hormonbehandling som stimulerar äggproduktionen.
  • Med hjälp av ultraljud plockas därefter ägg ut och fryses ned med en ny snabb metod.Senare, när kvinnan friskförklarats och återhämtat sig, kan äggen användas i samband med provrörsbefruktning. Om patienten har egna frysta ägg finns inte behov av äggdonator.
  • Kvinnan rekommenderas att vänta minst två till tre år med att skaffa barn eftersom de flesta återfall sker inom tre år.

Även äggstocksvävnad kan frysas ned
För ett par år sedan introducerades ytterligare en fertilitetsbevarande behandling som ger kvinnor med exempelvis bland annat lymfkörtelcancer och bröstcancer möjlighet att före cytostatikabehandling frysa ned frisk vävnad från ena äggstocken. Efter behandlingen kan man få en skadad äggstock att fungera igen alternativt bli gravid via provrörsbefruktning eller spontant. Denna metod lämpar sig dock inte för kvinnor med akut leukemi eftersom risken finns att även celler i äggstocksvävnaden är påverkade av sjukdomen.

Enligt docent Greta Edelstam, överläkare vid Reproduktionscentrum, är metoden så ny i Uppsala att ingen provrörsbefruktning eller äggstockstransplantation ännu gjorts här, men erfarenheterna från andra center, bland annat vid Rigshospitalet i Köpenhamn, är mycket goda.

– Även kvinnor med andra sjukdomar än cancer kan på sikt ha nytta av de nya fertilitetsbevarande åtgärderna, exempelvis vid svår endometrios som kan leda till att äggstockarnas funktion försämras i förtid, framhåller Greta Edelstam.

Kvinnor är dåligt informerade
En undersökning härom året i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion visade dock att unga kvinnliga cancerpatienter är dåligt informerade om utbudet av fertilitetsbevarande åtgärder. I studien ingick 500 unga vuxna cancerpatienter. Drygt hälften av kvinnorna hade inte fått information om att cytostatikabehandling kan leda till försämrad äggstocksfunktion. Majoriteten av männen uppgav däremot att de fått lämna spermier för nedfrysning innan cytostatikabehandlingen startade. För kvinnorna rörde det sig om bara några procent som erbjudits frysa ned ägg eller äggstocksvävnad.

– En förklaring kan vara okunskap bland läkare. En annan att kvinnor med akut leukemi är så svårt sjuka att allt fokus sätts på snabba insatser för att rädda patienternas liv. Det kan också vara så att kvinnorna saknar fast partner och inte har några tankar på att skaffa barn, att de därför själva inte efterfrågar information, säger Martin Höglund, och fortsätter:

– Självfallet måste information om fertilitetsbevarande åtgärder till unga kvinnor förbättras. Numera ingår detta i vårdprogrammet och jag tycker mig se en positiv utveckling.

http://www.akademiska.se/sv/Verksamh…ktionscentrum/

Fler atiklar inom samma ämne

Det går inte att kommentera, men trackbacks och pingbacks är öppen.