Årets volontär – bloggar om livet som permanent ofrivilligt barnlös
Katja har en välbesökt blogg, som finns i vår blogglista, där hon skriver om sin ofrivilliga barnlöshet, ”Mamma eller inte?”
Den femte december infaller varje år den internationella frivilligdagen då man uppmärksammar de frivilligas arbete för ekonomisk och social utveckling. Den dagen fick Katja äran att motta utmärkelsen ”årets volontär” i Simpukka-föreningen i Finland. Simpukka är Finlands patientförening för ofrivilligt barnlösa.
– Ordet Simpukka är finska för mussla – lite som barnlösa som ofta stänger in sej i sitt skal, sluter in allt det onda. Men som med tiden kan öppna sig och visa pärlan som den retande sanden har gett upphov i. Jag gillar den beskrivningen och tänker att det är en tydlig bild på hur barnlösa kan känna, säger Katja.
Vad driver dig att vara frivilligarbetare i Simpukka?
Att vara aktiv som volontär i en förening, speciellt en som Simpukka, ger ofta mycket. Som många kom jag in i föreningen som deltagare själv, och ville sedan delta mer, och ge tillbaka något till andra. Kamratstödet som föreningen ordnar gav mig väldigt mycket när jag själv behövde det, det var en kanal att prata om känslor, tankar och erfarenheter, och ett sätt att få förståelse och stöd. Därför valde jag efter ett tag att själv delta i att öka möjligheten till kamratstöd för andra ofrivilligt barnlösa, genom att med en bekant starta upp en grupp i min egen hemstad. Gruppen har träffats ca en gång per månad i ett par års tid nu, och många har lyft fram den stora betydelse som möjligheten till stöd har.
Berätta lite om ditt arbete i föreningen
Jag har försökt öka stödmöjligheterna även på nätet, genom att t.ex. ta initiativ till och moderera Facebook-grupper på svenska inom Simpukka. Språket är ofta av stor vikt när det är så tunga och svåra saker som barnlöshet på agendan, så att kunna diskutera på sitt eget modersmål, få texter och information på eget språk, är av stor betydelse. Förutom grupperna har jag därför också fått översätta en del texter för Simpukkas räkning, både broschyrer och nätsidor m.m. dylikt. Det är ingen lätt uppgift att hitta rätt ord på de här frågorna när man översätter, märker jag ofta.
Som bestående barnlös (vården gav tyvärr inte resultat) har jag också varit med och ordnat träffar för andra bestående barnlösa. Ofrivillig barnlöshet innefattar ju ett brett spektrum av situationer och synvinklar, så det är inte alltid lätt att hitta rum för alla eller ge alla de sortens diskussioner och stöd som de skulle behöva. Jag har försökt ge former och möjligheter för möten och samtal mellan oss som fortsätter livet utan barn, och tycker att de träffar som blivit av har gett väldigt mycket av både samvaro, förståelse och stöd. Det är ofta en balansgång att vara bestående barnlös – mellan sorg och ”frihet”, annat livsinnehåll och det tomrum som ett barn som inte kom ändå alltid innebär.
Även inom området ”öppenhet” har jag jobbat. Öka omgivningens förståelse för vad barnlöshet kan innebära, och vad alla de kommentarer, frågor och råd man ibland ställs inför kan förorsaka hos mottagaren om hen råkar vara barnlös. Minska känslan av ensamhet hos andra barnlösa. Jag valde tidigt att vara öppen med min barnlängtan, mina försök att få barn som singel, hur försöken inte lyckades och hur jag nu väljer att avsluta, för att jag ska klara av att gå vidare. Många har tackat mig för den öppenheten, och jag är innerligt glad åt att den kan hjälpa någon, att någon kanske får sig en tankeställare och större förståelse för alla dessa tunga frågor.
Hur fortsätter ditt arbete?
Under år 2019 har jag också suttit i styrelsen för Simpukka, och på årsmötet den 14 december fick jag äran att bli vald till ny ordförande 2020, då nuvarande inte längre ställde upp för återval. Det känns som en viktig och ärofylld uppgift, och jag ser fram emot att axla den rollen efter årsskiftet, med lite bävan.
Det jag uppskattar allra mest med utmärkelsen, och motiveringarna till den, var att deltagarna i Simpukkas verksamhet har uppskattat det jag har gjort, fått ut något av det, och uppfattat mig som en varm, äkta och hjärtlig människa som modigt tar upp djupa och viktiga tankar. Det var härligt att få läsa de meningarna, och jag hade gärna gett alla dem som skrivit en stor kram (om jag visste vem de var). Jag är ödmjukt tacksam, glad och rörd att få en så fin utmärkelse!
Tack Katja och Lycka till i din nya roll som ordförande i Simpukka!
Fotograf: Miika Rautiainen
⭐Länk till Katjas blogg, “Mamma eller inte?”
⭐ Simpukka, Finlands patientförening för ofrivilligt barnlösa
⭐Den internationella frivilligdagen, 5 december, instiftades 1985 av FNs generalförsamling.