Frågor om äggfrysning
Anna-Lena Wennberg, verksamhetsansvarig vid Nordic IVF i Göteborg svarar på frågor om äggfrysning.
Nordic IVF Göteborg var den första kliniken i Norden som kunde frysa ägg 2011, efter noggrann upplärning av pionjärerna i Spanien. Numera görs det på flera orter utöver Göteborg, bland annat i Stockholm och Malmö.
Den mest aktuella statistiken är från 2017 och är hämtad från årsrapporten för det nationella kvalitetsregistret för IVF (QIVF). Antalet startade äggfrysbehandlingar i Sverige var då drygt 360 st. På universitetsklinikerna fryser man i huvudsak ägg av medicinska skäl, exempelvis inför cancerbehandling eller könskorrigering, medan man på de privata klinikerna kan frysa ägg både av medicinska och icke-medicinska skäl. Det vanligaste icke-medicinska skälet är att man ännu inte har träffat den partner man önskar bilda familj med och är rädd för att fertiliteten ska avta med åldern. Det kan också finnas en gråzon där kvinnan har vissa medicinska skäl men där inte landstingets krav för finansiering inte är uppfyllda.
Sverige finns ingen lag som reglerar infrysning av obefruktade ägg. Det finns däremot nationella överenskommelser för infrysning av ägg på icke-medicinsk grund som alla Sveriges fertilitetskliniker förhåller sig till.
De nationella överenskommelserna säger att man maximalt får ha ägg till och med 45 års ålder, om äggen fryst ner av icke-medicinska skäl.
Dessa frågor är svåra att svara på eftersom både chansen för upptining och chansen att få barn beror på kvinnans ålder vid infrysningstillfället. Generellt kan man säga att ju yngre kvinnan är då hon fryser ner sina ägg desto bättre är prognosen. Matematiska modeller beräknar att en kvinna behöver ha ca 20 ägg i frysen för att ha ca 70 procents chans att få åtminstone ett barn, förutsatt att hon var under 38 år vid infrysningstillfället.
Riskerna är små och desamma som vid vanlig provrörsbehandling. Ett fåtal komplikationer kan inträffa varav det vanligaste är överstimuleringssyndrom, då äggstockarna utvecklar för många äggblåsor. Svårare överstimulering uppkommer hos mycket få av patienterna. Mycket ovanliga komplikationer är blödning i buken vid ägguttaget, infektion eller vridning av äggstocken som försämrar blodflödet. Man har hittills inte sett några ökade risker för barn som kommit till efter äggfrysning.
Kostnaderna varierar från klinik till klinik. Det bästa är att konsultera den klinik som är aktuell för infrysningen.
Ja, men då måste en utredning för att bli äggdonator göras innan infrysningen.
Äggfrysning kräver provrörsbehandling. Behandlingen går till på ungefär samma sätt. För att kunna ta ut mogna äggceller ur kvinnans äggstockar behöver de hormonstimuleras så att ett flertal äggblåsor med mogna äggceller utvecklas. Samtidigt dämpas kvinnans egen hormonproduktion för att undvika en för tidig ägglossning. Detta görs med hjälp av andra hormoninjektioner eller speciella nässprayer. Hormonstimuleringen pågår ca 10–14 dagar. Under tiden följs äggblåsornas utveckling med ultraljud och/eller blodprover. De mogna äggcellerna hämtas från äggstockarna under ultraljudsledning, då äggblåsorna töms med en tunn nål via slidan. Ingreppet görs med lokalbedövning. Snabbverkande, smärtstillande medel ges också för att minimera obehag.
Nej, det finns ingen nationell lagringsplats. Det är lagligt att flytta ägg inom Europa förutsatt att behandlingen de ska användas till är laglig i Sverige, men det är inte alltid möjligt, det är krångligt och kostsamt. Därför rekommenderas man att använda äggen på den klinik de frystes ner.