När ska ni skaffa barn då?

”Det hände att jag fick känslan av teater när vi talade om våra svårigheter att få barn. Våra repliker satt där de skulle och vi visste hur mycket vi skulle säga, för att på sätt och vis inte behöva säga särskilt mycket alls, om vår barnlängtan.”

När Sara Källström och hennes man kämpade mot den ofrivilliga barnlösheten tyckte hon att det var svårt att tala om det med andra. Istället förde hon anteckningar och de anteckningarna blev grunden till hennes bok ”När ska ni skaffa barn då?”.

En bredare bild ger en ökad förståelse

Sara hittade inte någon bok om ofrivillig barnlöshet som gav den helhetsbild hon var ute efter. Genom att i sin bok kombinera egna anteckningar med andras berättelser och intervjuer med en läkare, en barnmorska och en embryolog hoppas hon att boken ska kunna stötta både anhöriga och dem som direkt lider av ofrivillig barnlöshet.

– Jag har försökt skriva boken jag själv saknade under vår ofrivilliga barnlöshet. Jag hoppas att läsningen kan ge tröst, samtidigt som jag vill att boken ska ge en större insikt till den som inte är ofrivilligt barnlös men som vill veta mer, säger Sara. Om någon till exempel hade frågat mig ”vad är fel?” då hade jag kunnat säga ”läs den här boken” om jag inte orkade prata om det just då.

Den press som det innebär att gå igenom ofrivillig barnlöshet medför ibland att paren har svårt att hålla ihop. Erika, som intervjuas i boken, önskar att samtalshjälp hade varit obligatorisk under och efter hennes IVF-behandling. En annan av de intervjuade berättar att hon och hennes partner skulle behövt en bok att utgå ifrån när samtalen fastnade.

Flera berättelser och perspektiv

Berättelserna i boken kommer från forum på internet och från personer som Sara intervjuat. En av dem är Magnus som i 20-årsåldern fick reda på att han var infertil, en annan är Erika som drabbats av endometrios och Anna som lider av PCOS.

– Många av de som är ofrivilligt barnlösa upplever att de är ensamma om det. Jag hoppas att boken kan visa att det finns fler, säger Sara.

Även om samtalen berör tunga ämnen och svåra tider förekommer även lyckliga slut. Görel och hennes make Ulf genomgick fyra IVF-behandlingar innan de gick vidare med adoption. Familjen adopterade två barn, en dotter från Sydkorea och en son från Sverige. Några år senare föddes dottern Amanda, genom en spontangraviditet – 17 år efter att parets barnlängtan tog sin början…

Anders och Katarina var ofrivilligt barnlösa i sju år. De upprepade missfallen tärde på äktenskapet och till slut gick paret isär. Efter en tid bestämde de sig för att försöka igen, och att pröva IVF. Det blev en spännande resa och en lycklig historia där naturen plötsligt gjorde ett oväntat drag.

Männens perspektiv är ofta förbisett när det gäller ofrivillig barnlöshet. I ”När ska ni skaffa barn då?” bidrar flera män med sina perspektiv, men att hitta män som ville dela med sig av sina tankar var inte enkelt. Sara ställde frågor i forum men fick inga svar.

– Att männen inte vill tala om den ofrivilliga barnlösheten tror jag kan bero på att det är så väldigt känsligt. Om felet ligger hos dem och att det är deras spermier som är dåliga är det nog ännu ett snäpp värre, menar Sara.

Ett förbättrat samtalsklimat

Psykisk ohälsa följer ofta i spåren av ofrivillig barnlöshet. 25 % av männen och hela 50 % av kvinnorna som är ofrivilligt barnlösa säger sig må psykiskt dåligt. 

Sara hoppas att hennes bok ska kunna bryta tystnaden kring ofrivillig barnlöshet och att ämnet ska kunna lyftas. Det är heller inget ovanligt problem, hela tio procent drabbas av dem som vill ha barn. Detta måste förmedlas till yngre människor, tycker Sara.

– Som ung kan jag inte minnas en enda gång då det informerades om att vissa har svårigheter att få barn. Det talades bara om preventivmedel och hur viktigt det var att skydda sig. Om man som ung fått veta att andelen ofrivilligt barnlösa var så stor hade det nog varit lättare att tala med folk om det.

Läs mer: www.sarakallstrom.se