En hyllning
Som lesbisk och queer har jag redan från att jag var 17 år tydligt tillhört en grupp som möts, festar, kramas, gråter och skvallrar ihop. Vi har delat upplevelser som ”de andra” inte har. Det har genom livet varit otroligt stärkande att veta att även om man är en minoritet. Så håller gruppen ihop och man är alltid välkommen var man än är i världen. Vi skapar nya space där relationen till normen inte behöver ta plats. Där vi bara får vara som vi är. Med allt det fina och det fula.
När jag handlöst dök in i detta community för 1,5 år sedan så upplevde jag samma sak. Här delas personliga upplevelser, med alla detaljer för den som vill lyssna. Vi delar kunskap och känslor som ”de andra” inte har. Tankarna spinner snabbt iväg när man sitter med telefonen på kvällarna och oroar sig – och då har ni många gånger känts närmre än min partner, för ni vet ju exakt hur jag känner.
Så med detta vill jag säga TACK till er som har varit med mig på denna resa och vars berättelser jag funnit styrka i. Vi behöver vara i sammanhang där vi känner igen oss i varandra. Ta med er det även när er tid här inne är över (annars får ni hänga med oss queers 🤓). Ni är bäst! ❤️
//@blirdetenburrito
Bild av Frauke Riether från Pixabay