IVF

Barnet jag aldrig är en berörande och underhållande samtidsroman som på ett obarmhärtigt sätt skildrar den tröstlösa kampen för att få ett barn, med hormonbehandlingar, äggplock, sprutor och missfall och stressen som uppstår när det snart…

I April 2015 började vi resan mot ett barn. I Oktober 2019 plussade vi efter IVF och i Juni 2020 föddes vår son.

Efter missfall och fruktlösa IVF behandlingar gav läkaren dem inget hopp, men ibland sker saker man inte kan förklara.

När barnet är fött hade man önskat att berättelsen var klar och avslutats med ”och så levde de lyckliga i alla sina dagar” men tyvärr, det händer nya saker hela tiden där livet sätts på prov.

Detta är en känslosam berättelse som ifrågasätter det mest naturliga. Vad som är naturligt för dig är kanske inte naturligt för mig.

I samklang med naturen och de fyra årstiderna får vi följa diktjaget i förälskelse, längtan efter en mor, längtan efter barn och IVF behandling.

Bloggen startades i syfte att skriva ner tankar, funderingar och händelser i vår resa kring ofrivillig barnlöshet. Nu är den även en blogg som stöd till andra i samma situation och vår vidare resa i frågan om äggdonation eller inte.

Pärlemor skildrar en kvinnas längtan efter barn men också efter en mor, samtidigt som hon söker frigörelse.

När det man trodde var så enkelt inte alls var enkelt, inte överhuvudtaget. Efter försökande och utredningar har vi fått diagnosen ofrivilligt barnlösa. Här ventilerar jag mina tankar kring vår ivf-resa och funderingar på vägen.

Känns som livet står på paus. Håller andan och vet inte när jag kan andas ut igen. Min sambo beskrev det för ett tag sedan som att befinna sig i en bubbla. Jag kan inte annat än att instämma. Vi är instängda in en bubbla. En bubbla som…