villhabarn.se
villhabarn.se - för ofrivilligt barnlösa

Det mest naturliga

Susanne Burelos debutroman, ”Det mest naturliga”, handlar om fertilitetsbehandlingar och att välja bort ett barn som inte är friskt. Vi får följa med Susanne och hennes man från det att de bestämmer sig för att bilda familj och hoppet är på topp, genom en resa som blir allt annat än enkel. Det är en känslosam resa med mycket frågor, tvivel, hopp, längtan och förtvivlan, där vi får känna att allt inte är svart eller vitt, där vården inte alltid har svar och där man själv måste ta beslut som är livsavgörande. 

Boken, ”Det mest naturliga” kom ut i maj och i juni var Susanne med i två avsnitt av Babyzpodcast där hon berättade sin historia, varför hon skrev boken och om titeln ”Det mest naturliga”.
Boken har två berättelser, hur man kämpar för att bli gravid och när man blir tvungen att välja bort. I Babyzpodcast berättar Susanne om den skuld och skam hon kände när hon och hennes man fick veta att barnet hade Downs Syndrome och de valde att avbryta graviditeten. De möttes av en ifrågasättande omgivning och hade känslan av att ”sparka på någon som redan ligger”. I podcasten diskuterar Susanne med Jennie Stolt, förlossningsläkare, och Carina Rylander, förlossningsbarnmorska om ”fina aborter” och ”fula aborter” och att Susannes berättelse behövs i debatten.  
Susanne menar på att alla historier är unika och även om detta är hennes historia så tror hon att väldigt många kan känna igen sig. Hon hoppas att boken ska skänka stöd till de som går genom IVF, gör fosterdiagnostik, för de som är mitt i det och för att de som står bredvid och inte är gravida ska kunna förstå känslorna. Hon önskar att vi ska öppna upp en bredd istället för att döma, att var och en har sin historia och vi är okej ändå.

I podcasten pratar de också om bokens titel ”Det mest naturliga” om att vi har en föreställning om vad som är naturligt kring graviditet och förlossning och att vi sällan pratar om när det inte blir som man tänkt sig trots att detta är vanligt, till exempel fertilitetsbehandling, att de allra flesta väljer att avbryta om de får besked att barnet har kromosomfel och att det är vanligt med kejsarsnitt.

Innan jag läste boken funderade jag på titeln, ”Det mest naturliga” med underrubriken ”Om längtan efter barn – och om att välja bort”. När jag läst den så inser jag att den är så träffande eftersom den hela tiden sätter ”det naturliga” på sin spets.  
Fertilitetsbehandling? Fosterdiagnostik? Kejsarsnitt? Förlossningskomplikationer? Ämne som är tabu, fyllda av skam, saker som är mer vanliga än vi kanske tror, något vi inte pratar om men som många har åsikter kring.

Det är en stor igenkänning i boken, känslorna kring beslutet att bilda familj och tiden som går utan att något händer. Berättelsen om att det inte är en självklarhet att det går lika snabbt att bli gravid med andra barnet som det första. De återkommande negativa graviditetstesterna, allting man läser på internet och omgivningens kommentarer. Det är också en berättelse om ironin att först skydda sig för att bli gravid för att sedan ha problem att bli gravid. Och skammen över att välja bort barnet när man kämpat för en graviditet. Det blir tydligt att det än idag finns oförståelse hos en del vårdpersonal som till och med saknar empatisk förmåga och förståelse när något inte går enligt regelboken. Hur tokigt saker kan bli och vilka känslovågor det kan sätta igång.
Jag tror att många kan känna igen sig i alla tecken och symboler som Susanne berättar om, vilket hon liknar vid de ritualer som utförs av idrottsmän inför en tävling.

”Det var åter vår och jag hade ju lyckats förr denna tidpunkt. Våren var kanske min mest fertila period, jag var kanske ämnad att få barn på vinterhalvåret. I så fall var det precis rätt tidpunkt”

Diskussionerna innan beslutet om att välja bort barnet framkommer inte i boken. Däremot förstår man när man läst klart att inget är svart eller vitt och att både innan och efter beskriver Susanne mycket tankar och känslor kring beslutet.
Tårarna rinner ner för mina kinder när hon beskriver hur hon sitter med barnet i sin famn innan hon för alltid ska säga adjö och aldrig mer träffa honom, tittar på hans ansiktsdrag, pratar tyst med honom för att inte störa honom, hon klappar honom, förklarar och berättar hur älskad han är. Det gör i ont i bröstet och man lider med henne när man läser om sorgeprocessen, och alla frågorna, Var är han nu? Är han ensam? Har han filten på sig?

Varning för att vissa delar i boken är blodiga och Susanne skriver detaljerat om saker som nog kan vara verka skrämmande för personer som inte varit i samma situation. Att sticka ner handen i toaletten för att fånga upp den blodklump som precis kom ut, i tron att det är ett barn. Eller detaljerna att se sig själv i spegeln när barnet precis är fött. Vi som varit där, för oss är det naturligt.

”Det mest naturliga” är en naken berättelse som berör, griper tag i bröstet och som ifrågasätter vad som är naturligt, det som är naturligt för dig är kanske inte naturligt för mig. Att inte skuld- och skambelägga sig själv eller andra för de val man gör. Allas historier är unika.

Länk till Babyzpodcast, 18 juni 2020, Det mest naturliga del 1
Länk till Babyzpodcast, 25 juni 2020, Det mest naturliga del 2

Produktinformation

Fler atiklar inom samma ämne

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras.

For security, use of Google's reCAPTCHA service is required which is subject to the Google Privacy Policy and Terms of Use.

I agree to these terms.