Äggdonation

Text: Anna Demert 
Foto: Elin Bryngelsson Lidestedt 

Äggdonation blev lagligt i Sverige genom en lagändring som trädde ikraft 1 januari 2003. Äggdonation är idag en effektiv barnlöshetsbehandling för kvinnor som inte har fungerande ägg.  

Mer än 10% av befolkningen som försöker få barn lider idag av infertilitet, manlig eller kvinnlig. Ungefär hälften av dessa söker hjälp att bli med barn med assisterad befruktning. Antal behandlingar med assisterad befruktning ökar stadigt från år till år och det finns olika former av assisterad befruktning att välja mellan. Spermier kan föras in direkt i kvinnas livmoder genom insemination. Könsceller kan också behandlas utanför kroppen genom att ägg och spermier antingen förs samman i en odlingsskål, så kallad IVF, eller så kan en spermie injiceras direkt i ett ägg, så kallad ICSI. Donerade könsceller kan användas till flera typer av behandlingar. När det gäller äggdonation talar man om donator respektive recipient, den som tar emot donerade ägg. 

35 % får barn efter färsk äggdonationsbehandling

Innan 2019 var det endast universitetsklinikerna som hade tillåtelse att genomföra IVF med donerade ägg eller spermier. 2019 blev det även tillåtet för privata kliniker att genomföra IVF med donerade spermier och ägg. Enligt statistik från Kvalitetsregistret för assisterad befruktning (Q-IVF) så är chansen att få barn vid IVF med egna ägg och donerade spermier cirka 30% i samband med en färsk behandling. Precis som vid annan IVF-behandling varierar prognosen att lyckas med tanke på kvinnans ålder. Chansen att få ett barn vid återförande av ett embryo som uppkommit med hjälp av ett donerat ägg är inte beroende av mottagarens ålder. I dessa fall är det donatorns ålder som är av betydelse. Donatorerna är därför oftast yngre kvinnor. Ungefär 35% får barn efter en färsk äggdonationsbehandling. 

Fertilitetskliniken Nordic IVF grundades i Göteborg 2007. Nordic IVF och Stockholm IVF ägs av Eugin Sweden AB och är en del av Eugin, en av världens största privata aktörer inom assisterad befruktning. Nordic IVF finns även i Malmö och i Stockholm och har sedan starten utvecklat en stor erfarenhet inom området och idag erbjuder man ett komplett utbud av fertilitetsbehandlingar.  

Malin Wernås är barnmorska och chef över utvecklingen av äggdonationsverksamheten inom företaget. Hon har en spännande vardag där hon rekryterar äggdonatorer och utvecklar möjligheten med äggdonationsbehandlingar via Nordic Egg Bank och IVF-klinikerna. 

Hur ser processen ut om man vill bli äggdonator?

 − För att bli äggdonator i Sverige ska man helst vara mellan 23-35 år, snus- och rökfri och fullt frisk. Om man har tankar om att bli äggdonator ska man skaffa sig ytterligare kunskap om vad det innebär att vara donator i Sverige, då regelverket kring donation är omfattande. Jag kan rekommendera att läsa skriften ”Att vara ägg och spermiedonator i Sverige” som är både fin och informativ.

Vill man bli donator efter att man uppfyller de första kriterierna tar man kontakt med oss på Nordic Egg bank eller annan klinik. Ofta erbjuder verksamheter, precis som vi gör, att man kan kontakta oss på olika vis och få svar på sina inledande frågor. Vill man gå vidare så har vi en ansökan man kan fylla i på vår hemsida nordiceggbank.se där man får svara på frågor om sin hälsa. Sedan tar en av våra koordinatorer kontakt och hjälper personen vidare till en första blodprovstagning. Om blodprov och hälsodeklaration visar på goda resultat fortsätter utredning tillsammans med läkare, psykolog och barnmorska. När man är godkänd är det dags för hormonstimulering och själva äggplocket. 

Hur många donationer får man genomföra i Sverige?

− Som äggdonator kan man göra flera donationer. För att undvika risken att halvsyskon träffar varandra och bildar familj finns det idag en gräns för hur många familjer en donator får ge upphov till barn i. I Sverige får en donator ge upphov till barn i sex familjer. 

Är man anonym i Sverige som donator?

− När man donerar ägg eller spermier i Sverige har donatorn inga rättigheter eller skyldigheter gentemot personen som är mottagare, inte heller gentemot de barn som blir till via donation. Mottagaren av donerade ägg kan inte få uppgifter om den som har donerat äggen. Det enda som man förbinder sig till som donator i Sverige är att ett barn som blir till via donation ska kunna få identifierande uppgifter om donatorn eller donatorerna.  

Får man någon ersättning för att donera ägg i Sverige?

− Ja, varje donator av spermier eller ägg får ersättning för sin donation som ska ersätta frånvaro från arbete i samband med läkarbesök, psykosocialutredning, injektionsteknik, provtagning och behandlingstillfället. Att donera bygger på att man vill dela med sig och att donera är en altruistisk handling i Sverige likt andra länder världen över. 

Om vi talar om recipienten av ägg, hur lång är väntetiden för att ta emot donerade ägg?

 − För att ta emot donerade ägg är det flera steg innan man kan genomgå själva behandlingen. Dels är det läkarbesök med undersökning och provtagning, man träffar en psykolog för psykosocialbedömning. Därefter görs bedömningen som alltid sker i samråd mellan läkare och psykolog. På så sätt är väntetiden lång. Väntetiden beror också på tillgången till donatorer. 

Som recipient kan man känna oro inför den psykosociala bedömningen om man exempelvis lidit av depression eller ångestsyndrom tidigare – hur ser ni på den utredningen?

− Både donator och mottagarparet/kvinnan går igenom en medicinsk utredning med undersökningar och provtagningar och en psykosocial utredning. Utredningen inför att ta emot donerade ägg gör man för att paret/kvinnan ska ha god förmåga att ta hand om ett barn.  

Vem tar beslut om man får genomgå behandling med donerade ägg?

− Det är läkaren som tar beslutet om ett par/en kvinna kan få genomgå behandling med donerade ägg. Men psykolog och läkare gör en bedömning tillsammans. 

När man har fått kännedom om att man har möjlighet att uppnå graviditet genom behandling med donerade ägg  – hur ser processen ut då? 

− Paret/kvinnan träffar alltid en specialistläkare för att gå igenom allt vad en donationsbehandling innebär. Det görs en medicinsk undersökning och man tar blodprover. Även en psykosocial utredning utförs. Tillsammans planerar man behandlingen och så snart det finns en äggdonator som kan bli aktuell kontaktas den mottagande kvinnan. Då startas behandling för att kunna göra en insättning av ett befruktat ägg. 

Vem väljer donator? Kan man välja en vän eller en släkting som donator?

− Enligt svensk lag är det alltid läkaren som väljer donator. Läkaren tittar på hårfärg, ögonfärg och hudfärg hos den som ska ta emot de donerade könscellerna. Hos oss kan recipienten uttrycka en speciell önskan, men vi kan inte alltid tillmötesgå den, säger Malin och tillägger: 

− Donation till en vän eller till en syster är juridiskt tillåtet, men inte okomplicerat. Kliniken som ska genomföra behandlingen gör samma slags utredning som vid donation där donatorn inte är känd för paret/kvinnan. I en närståendedonation genomförs flera enskilda samtal med alla inblandade. Ingen ska känna sig tvingad till att donera eller genomgå en donationsbehandling.  

Det kan ju hända att man som recipient känner oro för att de ska ha känslan av att barnet inte är ”ens eget” – hur stöttar ni då?  

− Den kvinna som föder ett barn är alltid dess mor även om man inte har den genetiska kopplingen. Känner man oro för att barnet inte är ”ens eget” behöver man oftast lite längre tid. Det är en fråga som ofta lyfts av både läkare, sjuksköterska och barnmorska hos oss. Alla par/kvinnor som genomgår behandling med donerade könsceller kan också via oss få kontakt med kunniga terapeuter och psykologer inom området donation längs hela processen – från utredningsstart till dess att man är gravid och fortsätter att följas inom barnmorskemottagningen. 

ATT VARA DONATOR

− Det var första gången jag kom i kontakt med äggdonation. Efter det har det varit en process till att bli donator. Jag har pratat väldigt mycket med bland annat min syster och min mamma. Vi har också pratat mycket om själva donationen, hur otroligt mäktigt och fint det är, att det finns folk som väljer att hjälpa andra på det sättet.  

Känsla av att hjälpa andra

Sofia gick med egna funderingar och började googla runt lite om möjligheterna till att donera. Hur donationsprocessen fungerar och vilka krav det finns för att bli äggdonator. Tankarna att själv bli donator kom främst när hennes systerdotter började bli lite äldre, när hon började bli sin egen person och man såg hur alla runt omkring familjen fullkomligt exploderar av kärlek. 

− Då började det gro en känsla av att vilja hjälpa andra, såsom min familj fått hjälp. Så mycket kärlek och glädje som min systerdotter skänker oss, det vill jag att alla familjer ska få möjligheten till att uppleva och om jag kan hjälpa till med det, så vill jag det, säger Sofia och fortsätter: 

− Jag har aldrig funderat på att ett barn rent biologisk har en koppling till mig. Så har vi aldrig känt för min systerdotter heller, att hon tillhör någon annan än min syster och vår familj. Jag jämförde det lite med att donera blod, vilket jag också gör, och processen kring det. Jag ser det som något jag ger, som jag inte behöver, till andra som behöver det mer. Den dagen jag vill bilda familj och det kanske inte går på det sätt man först önskar så vill jag ha samma möjligheter som min syster fick, och det går inte utan donatorer. Skulle jag befinna mig i en situation där jag behöver nytt blod. Då vill jag ju också kunna få det och det går inte heller utan donationer.  

Har du donerat ägg flera gånger?

 − Nej, hittills bara en gång. 

Var det jobbigt känslomässigt att göra det? Eller är det bara lätt och fridfullt?

− Det har varit en mer djupgående processen än vad jag från början trodde. Flera läkarbesök, psykologisk utvärdering, självreflektion. Men det har absolut inte varit jobbigt. Snarare att jag känner nu att det såklart är bra att processen är så pass allvarlig och noggrann. Det är ett stort beslut man tar och något som kommer att följa med en hela livet. Men främst har jag känslan av att jag förhoppningsvis hjälper andra familjer att få uppleva samma kärlek och glädje som jag och min familj gör med min systerdotter. Alla förtjänar det. 

Har du donerat anonymt eller velat lämna ut ditt namn?

−  I Sverige kan man inte donera ägg anonymt. 

Något du vill säga till andra som går i dessa tankar?

− Jag skulle vilja säga att om man funderar på det, så sök upp informationen. Prata med personalen på bland annat Nordic Egg bank, ställ alla frågor och funderingar. Har man en familj eller partner man kan prata med, gör det. Involvera de som står dig närmast om du känner dig bekväm med att göra det. Det är ett stort beslut och det kan vara svårt att gå igenom det själv. För mig har det hjälpt att prata mycket med just min partner. Han har kunnat ifrågasätta lite varför jag väljer att göra det, hur jag tänker kring det och så vidare. Det har fått mig att fundera och tänka ytterligare en extra gång. Kommer man då fram till samma beslut som i mitt fall, att man vill genomföra donationen. Ja då är det förhoppningsvis något man klarar av att göra.  

ATT VARA I BEHOV AV ÄGGDONATOR

FAKTA 

Enligt Läkartidningen så varierar åsikter gällande donatorernas anonymitet, åldersgränser för mottagare samt kompensation för donatorerna i olika länder. I de flesta europeiska länder, till exempel i Frankrike, måste donatorn vara anonym. I Finland och Nederländerna kan mottagarparet däremot använda ägg från en känd donator. Eftersom bristen på äggdonatorer är stor och väntetiden lång, väljer många par i Finland att själva arrangera sig egen donator. Fördelen är då att man känner till donatorns medicinska och genetiska bakgrund. Om donatorn är känd ämnar även de flesta recipienter informera sitt barn om dess ursprung.

Anonym donation

Vid anonym äggdonation planerar 20–70% av föräldrarna att berätta för sitt barn hur det kommit till.  I Sverige och även i Europa diskuterar man frågan om anonymiteten. Enligt tidskriften förefaller det som om man i äggdonationsfamiljer är en aning mera öppen om barnets uppkomstsätt jämfört med spermiedonationsfamiljer. En svår etisk fråga gäller barnets rätt till att få identifierbar information om sin donator. Endast 10–20% av recipienterna anser att barnet ska ha tillgång till denna information. I England finns det ett centralt register över donatorer, men recipienterna har ej tillgång till dessa uppgifter.  

Men det är viktigt att tänka på att i de länder där man som donator har donerat utifrån att vara anonym kan det idag vara svårt att uppnå en anonymitet. Idag är möjligt att ta reda på sin bakgrund, historia och härkomst via genetiska analyser.  

Åldersgräns

En annan etisk fråga är om man ska sätta upp åldersgränser för mottagare och var denna gräns ska stå. I de flesta europeiska länder genomförs äggdonation upp till en ålder av 45–55 år. I USA kan även postmenopausala kvinnor få behandling. Åldersgränser för att motta donerade könsceller finns det rekommendationer kring. I Sverige ska man inte fyllt 46 år när man ska genomgå en äggdonationsbehandling. Detta är inte bara en etisk fråga utan flera studier har visat att de medicinska riskerna ökar både för mor och barn. Dels ökar riskerna på grund av ålder, dels på grund av äggdonationen. Därför har man i Sverige beslutat om en åldersgräns för att ta emot donerade ägg på maximalt 45 år, under förutsättning att man är frisk för övrigt.  

Ekonomisk ersättning

De flesta internationella kommittéer har bestämt att en äggdonator inte ska få finansiell kompensation för sin insats. Enligt lagstiftningen i Danmark, Frankrike, Israel, Spanien och England bör donationen ske på ett altruistiskt sätt utan betalning. I USA, där donatorn i medeltal får en ersättning på mellan 2 000 och 3 000 dollar per behandling, verkar penningkompensationen vara en klar motiverande faktor för att donera. Såsom Nordic IVF har beskrivit ovan så får en donator av spermier eller ägg i Sverige ersättning för sin donation. Ersättningen är för frånvaro från arbete i samband med läkarbesök, psykosocialutredning, injektionsteknik, provtagning och behandlingstillfället. Men att donera bygger på att man vill dela med sig, att det är en altruistisk handling i Sverige likt andra länder världen över 

De etiska aspekterna är många och något som vi kan uppleva som självklart idag kan redan imorgon tagit en ny vändning. Inom IVF-verksamheterna i Sverige får de som arbetar med donation av könsceller både donationsmöten och utbildning via vävnadsrådet i Sverige. Det är utbildningar och workshops för att utbyta kunskaper och utveckla möjligheter. Allt för att tillsammans kunna hjälpa fler att uppnå sin önskan om att få barn och bilda familj.   

Källa: Nordic IVF och Läkartidningen 

MILSTOLPAR KRING ÄGGDONATION & IVF I SVERIGE 

2003: Äggdonation blir tillåtet 
2005: Behandling av lesbiska par blir tillåtet 
2016: Behandling av ensamstående kvinnor blir tillåtet  
2019: Kravet avseende genetisk koppling till barnet tas bort. Det blir tillåtet med behandlingar med enbart donerade könsceller (både ägg och spermier) liksom behandling med donerade embryon. Frysförvaringstiden för embryon ökar från fem till tio år. Beslut att varken kommersiellt eller altruistiskt surrogatmoderskap ska tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård. IVF utförs i Sverige både på offentliga och privata enheter. Totalt genomförs dryg 20 000 behandlingar årligen inkluderande behandlingar med färska eller frysta embryon. Majoriteten av behandlingarna sker med parets egna gameter och ca 5% med donerade ägg eller spermier (www.qivf.se).  
2020 och framåt: På senare år har det även öppnats möjligheter att frysa obefruktade ägg. En utveckling som bland annat inneburit att kvinnor som drabbas av en svår sjukdom, där behandlingen kan vara skadlig för äggstocksfunktionen, kan frysa sina ägg och få barn vid ett senare tillfälle. 

Källa: Kvalitetsregistret för assisterad befruktning (Q-IVF)