Jo, det finns visst ett Banksy museum i Madrid!

I maj var jag och en väninna i Madrid. Vi ville besöka Banksy muséet och ställde frågan till ChatGPT om snabbaste vägen från caféet vi befann oss på. Svaret vi fick:
”Det finns inget Banksy museum i Madrid!”

Idag är det enklare än någonsin att söka och få svar. Vi behöver inte längre gå till bokhyllan och damma av Nationalencyklopedin eller bläddra igenom böcker för att hitta information. Nu räcker det med några knapptryckningar och inom några sekunder har vi ett svar på vår fråga. Och visst är det fantastiskt att vi idag kan få svar på nästan vilken fråga som helst inom några sekunder? Det räcker att skriva en fråga till ChatGPT och så kommer svaret. Ofta välformulerat, pedagogiskt och övertygande. Men är svaret verkligen rätt? Och har vi blivit så vana vid att få snabba svar att vi ibland glömmer att fundera över var informationen kommer ifrån?
Och vad händer när vi börjar använda AI för att tolka våra provsvar, ställa diagnoser och avgöra vilka fertilitetsbehandlingar vi borde genomgå?

När längtan efter svar blir stor

ChatGPT kan ge oss svar på nästan allt. Men hur vet vi att svaret är rätt?
Det senaste året har jag allt oftare sett hänvisningar till ChatGPT. Hur barnlängtare använder verktyget för att tolka provsvar, resonera kring diagnoser och jämföra fertilitetsbehandlingar.
Varför fungerar det inte? Har läkarna missat något? Finns det någon annan behandling som skulle kunna hjälpa?

Inom fertilitetsvärlden är längtan efter svar och förståelse extra stark.
Jag förstår verkligen behovet av att söka information. Jag har själv varit där. När man befinner sig mitt i barnlängtan vill vi så gärna ha ett svar, vi vill förstå varför det inte fungerar när man inte blir gravid, när behandlingarna misslyckas eller när läkaren inte kan förklara varför.

När ChatGPT blir fertilitetsläkaren

Däremot behöver ett snabbt och övertygande svar inte betyda att det är rätt. Och det finns en viktig skillnad mellan att söka information och att få medicinska råd som är anpassade efter den egna situationen.

Läkartidningen uppmärksammade i april 2026 en brittisk studie publicerad i BMJ där forskarna hade testat fem olika chattbotar och visade på riskerna med att använda AI för medicinska råd. Forskarna fann att nästan hälften (49,6 procent) av svaren bedömdes som problematiska och skulle kunna leda till ineffektiv behandling eller skada. Chattbottarna gav ofta självsäkra svar, trots att informationen ibland var felaktig eller byggde på bristfälliga källor.
Ny studie: Hälften av chattbottarna gav ineffektiva eller skadliga medicinska råd – Läkartidningen

Problemet är att när vi frågar ChatGPT kan svaret låta väldigt trovärdigt även när det innehåller felaktigheter, bygger på bristfälliga uppgifter eller drar slutsatser som inte går att göra utifrån informationen som lämnats. AI känner inte till hela din medicinska historia. Den har inte undersökt dig och kan inte göra samma individuella bedömning som en läkare. Ändå kan det vara lätt att uppfatta svaret som en medicinsk bedömning. Och kanske är det just här vi behöver stanna upp och börja tänka mer kritiskt. Ett övertygande svar är inte alltid ett korrekt svar. Den kan blanda ihop uppgifter, hänvisa till forskning som inte stödjer slutsatsen eller presentera osäkra uppgifter som om de vore fakta. Det som gör AI så användbart är också något av dess svaghet.

Häromdagen läste jag en bok och blev nyfiken på en plats som nämndes i boken. Jag frågade ChatGPT som tydligt berättade om platsen och vilken bok jag läste, men hade både fel namn på författare och titeln på boken.

När goda råd inte är rätt råd

Det betyder ju inte att all information är felaktig. Tvärtom kan AI vara ett utmärkt hjälpmedel för att förstå svåra begrepp och sätta sig in i ett ämne. Men vi behöver kunna skilja på information, tolkningar och medicinska rekommendationer. För bara för att ett svar låter klokt betyder det inte att det är rätt. När andras erfarenheter blir våra sanningar.

Det här problemet är egentligen inte nytt. Under alla mina år inom världen av ofrivillig barnlöshet har jag sett hur råd och erfarenheter sprids mellan barnlängtare. Någon berättar om en behandling som fungerade. En annan tipsar om ett kosttillskott. En tredje har läst om en undersökning som den egna kliniken aldrig nämnt. Och visst är det värdefullt när vi delar dela erfarenheter med varandra. Det är en viktig del av gemenskapen och något som jag själv alltid har uppskattat. Men det som är rätt för mig är kanske inte rätt för dig. Vi har olika förutsättningar, diagnoser och medicinska historier. När vi dessutom börjar använda AI för att bekräfta sådant vi läst i olika grupper finns risken att vi förstärker information som kanske inte var korrekt från början. Och då behöver vi fråga oss: Var kommer uppgifterna egentligen ifrån?

Vi behöver inte sluta använda AI

Jag är inte emot AI. Jag använder själv ChatGPT och tycker att det är ett fantastiskt verktyg på många sätt. Det kan hjälpa oss att förstå medicinska ord, sammanfatta komplicerad information och formulera frågor inför ett läkarbesök. Men jag tycker att vi behöver vara medvetna om begränsningarna. Att fråga ChatGPT vad AMH betyder är en sak. Att be ChatGPT avgöra varför du inte blir gravid, vilken diagnos du har eller vilken IVF-behandling du ska välja är något helt annat.

Använd gärna AI för att bli mer påläst. Men låt inte svaren ersätta samtalet med den läkare som känner till din situation.Och om du får information som skiljer sig från vad din läkare säger, be om en förklaring. Du har rätt att ställa frågor, få begriplig information och vara delaktig i beslut om din vård.

Vem tar ansvar när råden blir fel?

Men var går gränsen mellan att söka kunskap och att börja lita på information som vi faktiskt inte vet stämmer? Och vem tar ansvar när AI ger ett felaktigt medicinskt råd? Om du får ett råd som leder till att du lägger stora summor pengar på en behandling utan vetenskapligt stöd, vem ansvarar då för konsekvenserna? Om du börjar oroa dig för en diagnos som du egentligen inte har? Eller om du väljer bort en behandling utifrån information som visar sig vara felaktig?
ChatGPT kan inte ta det medicinska ansvar som en behandlande läkare har. Det är därför vi behöver vara extra försiktiga när det gäller information som kan påverka vår hälsa, våra behandlingsbeslut och vår ekonomi.

Har vi slutat att ställa de viktiga frågorna? Kanske är det inte så att vi har slutat vara källkritiska. Kanske har vi bara fått så många nya sätt att hitta information att vi inte riktigt har hunnit anpassa vårt kritiska tänkande. För källkritik handlar inte bara om att kontrollera om en hemsida verkar seriös. Det handlar också om att våga ifrågasätta ett svar som låter övertygande. Vem står bakom informationen? Bygger den på forskning eller personliga erfarenheter? Är uppgifterna aktuella? Gäller de verkligen min situation? Och kan jag kontrollera dem hos en annan, tillförlitlig källa?
Det är frågor vi behöver fortsätta ställa, oavsett om informationen kommer från Google, Instagram, ett diskussionsforum eller ChatGPT. För i en värld där vi kan få svar på nästan allt på några sekunder är kanske vår viktigaste förmåga att inte sluta tänka själva.

Hittade ChatGPT till Banksy Museét? Jodå, efter att jag rättat ”chatte”:
”Jo, det finns visst ett Banksy Museum i Madrid!