Barnet jag aldrig

Den 14 januari gav Jenny Danielsson ut sin debutroman ”Barnet jag aldrig”.
”Barnet jag aldrig” handlar om en barnlängtande kvinna, som närmar sig 40 och blir lämnad mitt under pågående IVF behandling. Mannen kommer tillbaka men väljer att återigen lämna och upprepar detta några gånger. Efter ett tag hittar huvudpersonen en ny förälskelse, Gulliver Ull, som hon inleder ett passionerat förhållande med, men är det på riktigt? Och hur bli det med barnet? Hennes biologiska klocka tickar.

Författaren Jenny Danielsson, är adopterad från Sydkorea och kom till Sverige när hon var fem månader. Hon jobbar som redigeringschef på TT Nyhetsbyrån och har tidigare varit sportreporter, redigerare och redaktör på bland annat Svenska Dagbladet och Metro.
På sin Facebooksida, ”Jenny Danielsson-författarsida”, avslöjar Jenny att mycket i boken är självupplevt, men långt ifrån allt.

En bok om längtan och tankar kring sitt eget ursprung

”Barnet jag aldrig” är en bok om barnlängtan, längtan att bilda familj och reflektionerna kring sitt egna ursprung, varför hon blev bortlämnad, varför hennes adoptivmamma var frånvarande och en önskan efter den eller de familjer huvudpersonen aldrig haft. Den tar också upp de naturliga tankarna om ”saker jag aldrig får göra om jag inte blir mamma”.
Språket är rappt, sorgligt, bittert och fantastiskt. Boken är brutalt ärlig från de första orden, om en mamma som önskade att hon var död, till sista meningarna där man sitter och funderar på vad som egentligen hände. Med samma glöd beskriver Jenny huvudpersonens passion till Gulliver Ull som bitterheten över sin fullständiga ofullständighet likt en vingklippt flygmyra.

En bok som jag tycker man behöver läsa. Som helt naturligt tar upp alla tankar om sitt eget ursprung och förhållandet till sin mamma. Stressen över att den biologiska klockan tickar och man ska hinna hitta någon som vill vara pappa till barnet.
Är ”Barnet jag aldrig” en bok som kan sälla sig i raden av ”böcker där det till sist kom ett barn”? Jag säger bara – läs den!

⭐ Jennys bok ”Barnet jag aldrig“