Erika Guardado – livet med POI och IVF fortsätter…
Text: Anna Demert
Foto: Privat & Pixabay Bild av Michaela,
Augusti 2023 skrev Villhabarn.se om Erika Guardado som tidigt samma år fick diagnosen POI, Prematur Ovariell Insufficiens. Efter att hon ingått i olika forskningsprojekt från fyra års ålder då hon fick migrän, fick hon veta att hon hade kommit in i klimakteriet för tidigt. Det satte käppar i hjulet för drömmen och längtan om att bli gravid. Så hur har det gått?
Om vi backar bandet så berättade Erika att hon redan som tonåring fick kronisk migrän och som 24-åring var hon med i ett forskningsprojekt för att testa en medicin för detta. Då upptäckte man att Erikas blodtryck och kroppstemperatur låg för högt. Samtidigt gjordes en sköldkörtelutredningen som visade på normala prover. Järnvärdet var lågt men inga insatser hjälpte. Den nya läkaren gick på nytt igenom journalen ordentligt och upptäckte Erikas pendlande menstruationer flera år tidigare fram till nu. Efter remiss till Endokrinmottagningen i Malmö, där Erika fick träffa en överläkare, skickades remissen vidare till Reproduktionsmottagningen, RMC i Malmö.
30 år och i klimakteriet
Nya prover. Ny väntan. Nya provsvar. Tre veckor senare berättade en ny, ung, engagerad läkare att blodprover och ultraljud visade på extremt låg äggreserv, vilket tydde på att Erika redan som trettioåring kommit i klimakteriet. Diagnos POI – Prematur Ovariell Insufficiens alltså. Och låg äggreserv. Det var mycket att ta in. Plus frågan hon och maken André fick med sig hem: ”Fundera på om ni är öppna för IVF och äggdonation och om och när du kan påbörja östrogenbehandling.”
Den 7 februari 2023 påbörjade Erika sin östrogenbehandling. Vad har hänt sedan dess?
− Just nu ska min kropp komma i fas och svara på hormonbehandlingen som läkarna har satt in. Annars så är det fortfarande väntans tider, säger Erika och fortsätter:
− I början av 2024 fick vi reda på att vi hade en match och har ägg som väntar på oss. Så då började vår IVF-resa. Vi har haft lite motgångar, men ser hoppfullt och positivt på att 2024 är året då vår resa till en fulländad familj sker.
Livets berg- och dalbana
Vi vet alla hur det är att åka livets berg- och dalbana, att livet kan vara tufft på olika vis. Ofta blir vi stärka av prövningar och får kanske ett annat förhållningssätt till livet. Den långa process som Erika gått igenom, från tonår, via sköldkörtelutredning, till RMC fram till idag har naturligtvis påverkat henne. Som tonåring var hon knappt rädd för något, det var lätt att ta saker för givet. Längre fram i livet blev karriären viktig. Det typiska tänkandet smög sig in, att ju mer man gör och presterar, desto bättre är jag som människa. Duktiga flickan var grymt duktig på att planera. Allt! Även framtiden.
− Det var någon gång efter vårt bröllop som jag kände att det inte längre var en hållbar livsfilosofi. Vi hade en nära familjemedlem som hastig gick bort, vilket fick både mig och André att försöka njuta mer av nuet.
För en expert på planering blev det en tuff resa att inte ha livet uttänkt fem år framåt i tiden. Att lära varandra att njuta av ”här och nu” och se vad de åstadkommit tillsammans i med- och motgång har gett de båda lärdom och livserfarenhet. Även i motgångar går det att hitta positiva saker, även om det inte blir som man tänkt sig från början.
Landsting eller privat
IVF-mässigt valde ni att gå via landstinget som ofta innebär en längre och mer kontrollerad resa än via privata aktörer – varför?
− Vi ville känna oss trygga. Trygga i att vårt framtida barn har fått möjligheten till att få de bästa förutsättningarna. Plus att både vi och donatorn är kontrollerade både fysiskt, psykiskt och socialt. Det har fått oss att känna mindre stress. Jag förstår att man vill gå utomlands för att processen går snabbare och att vissa blir provocerade över att Sverige är så kontrollerat. För oss har det varit en stor trygghet. Inte minst när det kommer till vetskapen om att jag får de bästa förutsättningarna och hjälpen. Vårt framtida barn kommer också ha en möjlighet att få ta del av vem donatorn är i framtiden, vilket känns viktigt och bra.
I förra artikeln sa Erika att hon fick jobba hårt med sina hjärnspöken för att hålla tankar och humör i schack. Idag har dessa hjärnspöken backat undan.
− Jag tänker att saker händer av en anledning. Det kanske inte var menat att jag med hjälp av egna celler skulle kunna få ett barn, utan att jag med hjälp av ägg från någon annan fantastisk kvinna skulle få möjlighet till att skapa ett liv för ett barn. Plus att jag har fått möjligheten att sprida ordet vidare, att hjälpa andra tjejer så att de inte behöver känna känslan av skam. Och framför allt att pusha dem till att ta hjälp. Det känns bra ända in i själen att få och kunna göra det.
Drömmen finns kvar
Och vad händer med din dröm om att skriva en bok och hålla föreläsningar för att berätta din historia och om POI – finns den kvar?
− Absolut! Inte minst nu efter att en nära vän till mig har skrivit en ungdomsbok om flickor med AdHd. Hennes idé växte när hon insåg att det inte fanns litteratur för henne. Så hon peppar mig nu.
Följ Erika på Instagram
Den 24 januari 2023 skapade Erika sitt instagramkonto @poi_tjejen för att dela med sig om sin POI- (Prematur Ovariell Insufficiens) och IVF-resa, för att minska stigman och för att inspirera andra.