När ska man söka hjälp?
Mellan 10 – 15 % av alla par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet, cirka två tredjedelar av paren kan bli gravida efter utredning och behandling. Man brukar benämna att hos en tredjedel beror barnlösheten på äggen eller livmodern, hos en tredjedel av paren beror barnlösheten på spermierna och hos en tredjedel beror barnlösheten på en kombination eller så hittar inte läkarna någon förklaring.
Internationellt definieras infertilitet och ofrivillig barnlöshet som att man har försökt att bli gravid i två år genom oskyddat samlag. I Sverige anser man att man ska söka vård efter ett år men tidigare om man vet att man kommer ha svårt att bli gravid utan hjälp, till exempel om…
… du som kvinna är över 35 år
… lever i samkönat förhållande eller vill bli förälder på egen hand
… du sällan eller aldrig har mens
… man har blivit opererad i magen och det blivit komplikationer
… du eller din partner har haft en tumörsjukdom och blivit behandlad med cytostatika
… om mannen haft inflammation i testiklarna
… om någon av er vet/eller tror sig ha haft klamydia eller annan könssjukdom
Vanliga orsaker till ofrivillig barnlöshet, hos kvinnan:
Ägglossningsrubbning – ägglossningen styrs av en balans mellan hormoner från hjärnans hypofys och äggstockarna. Vid rubbningar i denna balans uteblir ägglossning. Orsaker till detta är bland annat kraftig under – eller övervikt, hård fysisk träning, psykisk stress eller PCOS ( se nedan)
Skadade äggledare – Skador på äggledaren efter äggledarinflammation eller infektion såsom till exempel klamydia eller gonorré. Sammanväxningar är den vanligaste orsaken till varför äggledarna är blockerade.
Livmodersfaktor – MRKH – syndrom (Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser) innebär att man föds utan livmoder. Livmodern kan också vara missbildad eller att det finns sammanväxningar inne i livmodern som gör att den inte kan bära en graviditet.
Endometrios – vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern.
Myom – muskelknutor som kan sitta inuti eller utanpå livmodern.
PCO/PCOS – Polycystiskt ovarialsyndrom, innebär att man har många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna och samtidigt mycket testosteron i kroppen, vilket innebär att man sällan eller aldrig har ägglossning.
Turners syndrom – Kvinnan saknar en x-kromosom helt eller delvis vilket leder bland annat till att äggstockarna inte fungerar som de ska.
Hyperprolaktinemi – överproduktion av prolaktin i hypofysen vilket påverkar äggstockarna negativt så att utveckling av äggblåsor och ägglossning förhindras.
Hypotyreos – brist på sköldskörtelhormon. Hos kvinnor där sköldkörteln producerar onormala mängder sköldkörtelhormon blir äggstockarnas funktion rubbade och förhindrar äggblåsornas utveckling och ägglossning.
Läkemedel – vissa läkemedel kan tillfälligt påverka ägglossningen, till exempel ibuprofen, diklofenak och naproxen
Vanliga orsaker till ofrivillig barnlöshet, hos mannen:
Nedsatt spermiekvalitet – minskad rörlighet, mängd sperma eller missbildningar kan vara orsakad av ärftliga sjukdomar, infektioner, eller cancerbehandling. Det kan också bero på för hög temperatur runt testiklarna eller att mannen varit utsatt för giftiga ämne.
Azoospermi – sädesvätskan saknar spermier vilket kan bero på hormonrubbning, genetisk rubbning eller eller att sädesledarna är blockerade på grund av cystisk fibros eller tidigare testikelinflammation, bråck eller prostataoperation.
Påssjuka – om man får påssjuka efter puberteten kan det i ovanliga fall leda till testikelinflammation.
Klinefelters sjukdom – kromosomrubbning som förekommer hos män som innebär att man har en extra X-kromosom
Störningar i utlösningen eller impotens
Vanliga orsaker till ofrivillig barnlöshet, hos både kvinnan och mannen:
Immunologiska faktorer
Tidigare könssjukdomar som till exempel gonorré och klamydia
Cancer i fortplantningsorganen
Förstörd äggstocks – eller testikelvävnad på grund av cellgifter vid cancerbehandling
Kromosomavvikelser eller genetiskt ärftliga sjukdomar
Ålder – antalet ägg minskar och kvaliteten blir sämre med åldern. Spermiernas kvalitet och mängd sjunker med stigande ålder men denna nedgång sker mycket långsammare än hos kvinnan. Vid graviditet där mannen är äldre ses en lätt ökad risk för missfall och kromosomskador hos barnet.
Hur vanligt är infertilitet i olika åldrar?
Kvinnans fertilitet är som högst i 20 års ålder och sjunker därefter kontinuerligt. Men fertilitet är individuellt, vissa kan bli gravida utan svårighet vid 40 års ålder medan andra har svårigheter redan när de är 25 år. Efter klimakteriet går det inte alls att få biologiska barn, då har ägglossningarna upphört. Andelen infertila kvinnor ökar med åldern:
20 år – 4 % infertila
25 år – 6 % infertila
30 år – 9 % infertila
35 år – 17 % infertila
40 år – 35 % infertila
Din livsstil kan påverka fertiliteten
Du kan öka dina chanser till fertilitet om du har en hälsosam livsstil, till exempel att undvika alkohol, tobak och droger, träna och röra på dig, äta en varierad kost och undvika miljöföroreningar och giftiga ämne. Detta gäller både för mannen och kvinnan.
Stressen vid ofrivillig barnlöshet kan liknas vid stress som kommer vid en nära anhörigs död och en vanlig fråga är hur stressen påverkar fertiliteten eller resultatet vid en IVF behandling. Det finns olika åsikter kring detta, en del uppger att det har påverkan medan andra menar på motsatsen. Dock finns det studier som visar på ett bättre resultat där par fick psykologiskt stöd under behandlingen, både i hur de mådde och i uppnådda graviditeter. Vi har intervjuat Lennart Blomqvist som forskat på missfall
Primär och sekundär barnlöshet
Primär barnlöshet innebär att du aldrig fått biologiska barn eller varit gravid. Sekundär barnlöshet innebär att man har fått till en graviditet men inte lyckats igen.
Det går inte att kommentera.