Jag kände mig så oerhört ensam när jag och min sambo försökte bli föräldrar. Det var inte för att jag saknade vänner, för det hade jag, men många av vännerna hade barn och de hade 100% fokus på att vara mamma & pappa.
Jag kände mig ensam eftersom jag inte visste någon annan som gick genom samma sak. Jag hade önskat att jag hade fått ha någon att hålla handen, att ventilera, att gråta med. Någon som förstod vad det var att längta efter ett barn som aldrig kom.
I somras läste jag boken ”Energireceptet”, av återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson. I boken skriver hon hur viktigt sociala relationer är för hälsan. Vår hälsa påverkas inte bara av mat, träning och hur vi lever, de sociala relationerna är minst lika viktiga, till och med viktigaste av dem alla. Att få prata, promenera tillsammans, skratta, få en kram eller bara sitta tyst bredvid någon hjälper kroppen att återhämta sig och minskar stressen.
Att vara den person jag själv hade behövt
När jag engagerade mig i Barnlängtan (nuvarande Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet) fick jag en speciell uppgift. Jag hjälpte människor att hitta varandra. Personer kontaktade föreningen för att hitta andra personer i samma situation.
Någon sökte en vän i samma stad. En annan person ville prata med någon som också gjorde IVF. Och en tredje hade precis fått missfall och sökte någon i samma situation för stöttning.
Föreningen Barnlängtan hade även lokalföreningar på flera platser i Sverige som ordnade träffar och aktiviteter. Det var många som fann varandra och jag vet att många har fortsatt att träffas även om barnen idag är stora.
Jag tog också på mig uppdrag som mentor som behövde extra stöd, någon att kontakta inför behandling och läkarbesök eller den fruktansvärda väntan mellan återföring och testdag. Jag fick möjligheten att vara mentor till barnlängtare i Tyskland och Australien. Australien blev en rolig utmaning! Med nästan ett halvt jordklot mellan oss fick vi planera våra samtal noggrant för att hitta en tid då vi båda var vakna. Trots tidskillnaden fungerade det fantastiskt och det blev ännu ett bevis på hur stort behovet är av någon som lyssnar och verkligen förstår.
Facebook och Instagram
Facebookgrupper och Instagram har gjort det mycket enklare att hitta andra. Det finns Facebookgrupper för nästan varje del av fertilitetsresan och på Instagram är det tusentals konton där människor delar sina erfarenheter. Söker vi på #ivfsverige på Instagram får vi drygt 32.000 träffar. Söker vi på #ivf ger det drygt 3,9 miljoner träffar. Och antalet konton som handlar om barnlängtan blir fler för varje dag.
Möjligheten att mötas digitalt är fantastiskt, vilket gjort att de fysiska träffarna blivit färre. Föreningen Barnlängtan la ner sina lokalföreningar för drygt 10 år sedan och mailen om att hitta andra i samma situation slutade att komma.
Det finns jättefina nätverk på Facebook och Instagram men att mötas ”på riktigt” överträffar den digitala världen. Lina Ejlertsson skriver i boken ”Energireceptet” att umgås med andra är det bästa vi kan göra för att må bra. Det hjäper oss att återhämta oss. Hon ger också förslag på saker som hjälper till att minska stressen.
Ha ett öppet samtal, ta en promenad, Titta in i en persons ögon, sitt tysta brevid varandra, få en kram. Hennes tips är att kramas och skratta mer! 💖
Efter att ha läst boken ställde jag frågan på Instagram var mina följare hittar gemenskap när de känner sig ensamma i sin barnlängtan. De allra flesta ville lyssna och läsa andras berättelser. Lyssna på poddar, följa Instagramkonto, hänga i Facebookgrupper.
Men det var också en hel del av följarna som gärna ville träffas fysiskt, för en fika, en promenad eller bara ett samtal med någon som verkligen förstår.
Så nu testar vi något nytt 💖
Jag gjorde ett inlägg på Instagram där du kan skriva en kommentar om du vill träffa någon annan barnlängtare. Det går också bra att maila direkt till mig så lägger jag upp det.
Kanske finns det någon här som bor nära dig och också längtar efter en vän som förstår. Ingen ska behöva gå genom barnlängtan ensam. 💖
Länk till Instagraminlägget eller Maila mig: info@maria-b
”Det var så skönt att prata med Maria. En person som kände igen alla känslorna. Vi träffades över en lunch och jag kunde verkligen gråta och bara få ur mig allt som skavde.”
– Louise