Frågor & svar om familjehem
I samband med att vi intervjuade Jane om hur det är att vara familjehem, kontaktade vi också tre familjehemsenheter i Sverige. Vi ställde några frågor för att se hur de arbetar och hur lagändringen med Lex Lilla hjärtat påverkar besluten.
Kajsa Nilsson, enhetschef, familjehemsenheten Kiruna kommun
Hur ser processen ut om man vill anmäla sig som familjehem?
Familjehemmen inkommer på olika sätt med en ansökan om att få bli uppdragstagare. Vår enhet tar emot ansökan och gör ett förarbete. Vi möter familjen på socialkontoret för ett första informationsmöte och inhämtar då också samtycke gällande registerkontroller från polisen, kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan. Samt socialregister i den kommun familjen bor eller där de bott de senaste fem åren. Om det inte finns några anmärkningar påbörjar vi en familjehemsutredning. Detta sker enligt Nya Kälvestenintervjun som har sin grund utifrån Socialstyrelsens gällande lagar och råd. Man utreder familjens tidigare erfarenheter av placerade barn, referenser, familjeförhållanden och sammansättning. Förutom att fråga om motivet till uppdraget tittar man även på exempelvis:
- Bakgrund, barndom, uppväxtförhållanden, bostadsförhållanden, närmiljö, utbildning och arbetsförhållanden.
- Ekonomi, fritidsintressen och levnadsvanor, nätverk, hälsa, alkoholvanor, religion och livsåskådning.
Det tillkommer djupintervju samt analys med var och en av familjehemsföräldrarna om hur det ser ut med den känslomässiga tillgängligheten och mentala förmågan. Om familjen blir godkänd ger vi förslag till beslut om ”Medgivande för familjehemmet att ta emot barn för stadigvarande vård och fostran” i deras hem av Socialnämnden i Kiruna kommun. Familjehemsenheten gör också kontinuerliga uppföljningar på utredningen, handleder familjehemmen i de uppdrag som de har och utbildar familjehemmen.
Hur har arbetet med placeringar förändrats sedan Lex Lilla hjärtat trädde i kraft 1 juli 2022?
Det nya är att socialnämnden numera alltid tar ställning till om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud när en familjehemsplacering av barn upphör. Efter två år sker alltid ett övervägande om vårdnadsöverflyttnings vilket tidigare var efter tre år.
Ulrika Lundkvist, enhetschef, familjehemsenheten Örebro Kommun
Hur ser processen ut om man vill anmäla sig som familjehem?
Första steget är att skicka in en intresseanmälan via länken “Anmäl intresse för att vara familjehem”, på kommunens hemsida. Där finns även information om uppdraget och utredningsförfarandet. Till exempel måste man vara minst 25 år. Inom två veckor blir man uppringd av en handläggare som ger mer information om vad det innebär att vara familjehem. Då får man även tillfälle att ställa frågor. Handläggaren ställer även grundläggande frågor för att kunna göra en första bedömning avseende familjens förutsättningar för att ta ett uppdrag.
Efter det första samtalet får man veta om en utredning kommer att inledas eller inte. Utredning av familjehem är lagstadgad och något som alla våra uppdragstagare måste genomgå. Har man lämnat in en intresseanmälan om att bli uppdragstagare för barn och ungdom kan man välja att när som helst pausa, återta sin intresseanmälan eller avbryta utredningen. Likaså kan även handläggare när som helst göra bedömningen att avbryta processen.
I början av utredningsprocessen måste man samtycka till att socialnämnden i Örebro hämtar in uppgifter om familjen från socialnämnden, polisen, Transportstyrelsen, kronofogdemyndigheten, länsstyrelsen och Försäkringskassan. Utredningsperioden varierar tidsmässigt men sträcker sig vanligtvis över flertalet månader. Under den tiden kan det innebära flera möten, hembesök och övriga kontakter tillsammans med ansvariga handläggare. När utredningen är klar erbjuder vi en utbildning tillsammans med andra nya familjehem/jourhem för att lära sig mer om uppdraget. Familjehemmen får även erbjudande om stöd och utbildning, samt handledning vid behov. Vi har också mentorfamiljer som kan ge stöd och dela med sig av sina erfarenheter. Sedan arrangerar vi cafékvällar och andra aktiviteter regelbundet för alla våra familjehem.
Hur har arbetet med placeringar förändrats sedan Lex Lilla hjärtat trädde i kraft 1 juli 2022?
Efter lagändringen gör vi nu i ett tidigare skede en bedömning om ett barn kommer att vara långsiktigt placerat eller om man ser att en hemflytt kan vara aktuell inom en överskådlig framtid. Vi ser i ett tidigare skede över möjlighet till vårdnadsöverflytt, det vill säga att familjehemmet blir vårdnadshavare för barnet. Det gäller i de fall vi bedömer att en placering kommer att bli långsiktig. Den nya lagstiftningen innebär att vi nu även kan ställa krav på vårdnadshavare om drogtest för att säkerställa trygga umgängen mellan barn och vårdnadshavare samt för en trygg hemflytt. För att säkerställa att vi följer lagen utifrån förändringarna har vi reviderat våra rutiner och handläggarstöd. Vi jobbar för att på olika plan utveckla och förbättra familjehemsvården i Örebro kommun. Det är ett ständigt pågående arbete och något samtliga medarbetare är engagerade i.
Violeta Naskovic, enhetschef familjehemsenheten Växjö Kommun
Vi är tacksamma för alla som vill bli familjehem
Först och främst är vi på familjehemsenheten väldigt tacksamma för alla som visar intresse för att bli familjehem. Vi är nyfikna på alla som tar kontakt med oss i frågan. För att få chans att möta ännu fler möjliga kontakter till familjehem försöker vi även att visa upp oss på olika evenemang som händer i kommunen – Växjös Karl-Oskarsdagarna, om det är någon happening i något köpcenter bland annat. Där det rör sig mycket folk. Vi vill påvisa behovet och berätta mer om vad det innebär. Vi söker särskilt efter jourfamiljer. En jourfamilj tar med kort varsel emot barn och unga under en akut, kortare- eller övergångsperiod i samband med att vården planeras vidare.
Hur ser processen ut om man vill anmäla sig som familjehem?
Själva processen går till så att en del ringer oss direkt och är intresserade av att bli familjehem. Eller så kan man anmäla sig via nätet på Familjehem Sverige, eller via vår kommuns hemsida. Därefter får man prata med en av våra två rekryterare, som berättar om familjehemsvården. Är man fortsatt intresserad så bokar rekryterarna en tid för att träffas fysiskt för att få chans att berätta mer om sig själv/själva och rekryterarna kan ge ytterligare information och svara på frågor. Ibland leder mötet till att rekryterarna istället rekommenderar att börja med ett uppdrag som kontaktfamilj eller kanske uppmanar att vänta med utredning utifrån hur livssituationen ser ut. Om bedömningen är att man helt enkelt inte lämpar sig som familjehem så framförs även det på ett respektfullt sätt.
Kvarstår intresset efter det första fysiska mötet så får familjehemmet lite extra tid att fundera på saken ytterligare innan man ses igen. Nästa steg är att fylla i Socialstyrelsens ”BRAFAM” – ”en standardiserad strukturerad metod för att hämta in information om familjer som vill bli familjehem” och skriva under samtycke på registerutdrag. Sen drar utredningen igång med minst tre, fyra, träffar till där minst en träff sker i hemmet. Rekryterare gör genogram, livslinje, träffar alla i familjen och samtalar med hemmavarande barn och tar referenter. Det är en noggrann process som familjen går igenom där det är viktigt att vi samlar in all nödvändig information innan beslut fattas om att lämna medgivande till att bli familjehem.
Hur har arbetet med placeringar förändrats sedan Lex Lilla hjärtat trädde i kraft 1 juli 2022?
En placering ska upphöra när det inte längre finns något samtycke enligt SoL (SocialtjänstLagen) eller när det inte finns LVU-skäl (Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga). I dessa läge ska vi bedöma om det finns en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling att flytta hem. Sedan dryga året tar vi ett särskilt ansvar i samband med att placeringar ska upphöra, både enligt LVU och SoL. Vi håller oss uppdaterade i frågan genom Socialstyrelsens uppdaterade handböcker och även matris.
Möjligheten att besluta om flyttningsförbud har funnits länge. Det som är nytt är att vi nu alltid tar ställning till om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud när en familjehemsplacering av barn upphör. Vi överväger alltid om flyttningsförbudet behövs på våra politiska sammanträden, för att inte missa de fall där det verkligen behövs. När det är LVU har vi även möjlighet att besluta om drogtest i samband med umgänge eller hemflytt. När ett barn har varit placerat i samma familjehem i två år, överväger vi om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Det gör vi varje år.
Det handlar om att trygga barnets situation genom att säga något om barnets långsiktiga boende och tillhörighet. Att barnet verkligen får veta att familjehemmet är deras plats och att de kan vara säkra på att det är där de ska växa upp. Denna process genomförs både när placeringen är enligt SoL och LVU.
Text: Anna Demert
Foto: Pixabay
⭐ SocialtjänstLagen och Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga